ANNONS



STOCKHOLMS  VARJEHANDA

Detta är Specialreportage-sidan av den regionala webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV), som är en fristående, opartisk och privatägd tidning i Stockholms län.

Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@stockholmsvarjehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.
Denna sida uppdaterades den 11 januari 2020 klockan 09.50.


 

Författaren
Lotta Holmgren
och konstnären
Peter Eugén
ställer ut
i Wira Bruk

Liselotte "Lotta" Holmgren ställer ut sina spänningsromaner och sin fotokonst tillsammans med Peter Eugéns akvarellmålningar i Wira Bruks kulturstuga (före detta kaffestuga). Fotograferad den 27 juli 2019.

 

Natur- och popkonstnären Peter Eugén samt författaren, fotografen och lokalpolitikern Lotta Holmgren ställer ut sina verk tillsammans i Wira Bruk i Österåkers kommun från och med den 27 juli till och med den 2 augusti 2019.

Peter Eugén (med efternamnet Nilsson när han vill använda det) beskrivs på sin egen hemsida som "en självlärd, spännande och talangfull konstnär med ett 50-tal utställningar runt om i landet och utomlands".

Hans konst har uppmärksammats av många konsthandlare och kändisar runt om i världen. Bland andra Bruce Springsteen, Sean Connery, Phil Collins, Danny Trejo och Toni Robbins.

Han har setts i Fox News, ABC News, Herald Finance, CBS News, NBC och i många tidningsartiklar.

Peter Eugén Nilsson föddes 1978 och är uppväxt i Sundsvall. Sedan 2007 är han bosatt och verksam i Stockholmsområdet.

Han började sin karriär som naturmålare. Efter att ha flyttat till Stockholm fokuserar han mer på porträttmålning och popkonst.

I utställningen i Wira Bruk dominerar hans Norrlandsmotiv med björkstammar och näckrosor.

Lotta Holmgren är en mångsysslare. Hennes yrkeserfarenhet omfattar uppdrag som företagsrådgivare, kommuntjänsteman, fotograf, författare, skådespelare och politiker.

Hon bor i Åkersberga och är för närvarande moderat ledamot i kommunfullmäktige i hemkommunen Österåker, ordförande i dess Val- och demokratinämnd samt nämndeman i Attunda tingsrätt.

Lotta Holmgren kom ut med sin andra spänningsroman 2018. Den heter "Inga tårar för Doris". Illustrationen på bokomslaget är skapad av Peter Eugén Nilsson.

Lotta Holmgrens debutroman "Kommunalrådet som försvann" gavs ut 2017.

Omslaget till Lotta Holmgrens senaste roman, "Inga tårar för Doris", är illustrerat av Peter Eugén Nilsson.

Publicerat: 28 juli 2019.

 


ANNONS


 

Kommentera innehållet i Stockholms Varjehanda på företagets Facebooksida!

Nordiskt vemod med färgglada
inslag på Vårsalongen 2020

Här inne i Liljevalchs Konsthall på Djurgårdsvägen 60 i Stockholm pågår Vårsalongen 2020 i tolv salar. När det ombyggda och tillbyggda Liljevalchs står klart 2021 har konsthallen fått ytterligare 2 400 kvadratmeter golvyta i tre våningar för utställningar, restaurang och butik. Alla foton i reportaget är tagna i samband med pressvisningen den 9 januari 2020.

Detta annorlunda konstverk har skapats av Nils Lagergren, född 1965, från Stockholm. Det heter "Ghost Liner" och består av trä och metall, åldrad på sjöbotten under fyra år. Pris: 45 000 kronor.

 

Vid pressvisningen den 9 januari 2020 berättade Liljevalchs chef Mårten Castenfors om Vårsalongen. Den har funnits sedan 1921 med några få uppehåll bland annat under andra världskriget. Årets jury har förutom Castenfors själv som ordförande bestått av konstnären Lars Lerin och designern Bea Szenfeld

Mårten Castenfors sa också att årets vårsalong är mer återhållen och dämpad än tidigare år. Det är något slags nordiskt vemod, vi bor i ett mörkt land, vi är förkylda. Folk jobbar med sitt eget och stänger dörren, det märks. Trots detta vemod finns det flera färgglada verk i framför allt textil.

De flesta konstnärerna kommer från Stockholmsregionen, men hela Sverige finns representerat vilket märks framför allt i målningarna med naturmotiv.

Av så mycket som 2 985 insända konstverk har 330 verk av 170 konstnärer valts ut. Av dessa är 97 kvinnor och 73 män. Den äldste är 84 år och de två yngsta är 19 år. Medelåldern ligger på 49 år.

Övervägande teknik bland verken är måleri, men ovanligt många fotografier ställs ut i år. Andra tekniker är bland annat teckning, keramik och flera föremål av textil.

Alla föremål är till salu och priserna sätts av deltagarna själva. Priserna varierar från 900 kronor för en oljemålning av en kaffekopp upp till en miljon kronor för en inramad trisslott. Två fält på trisslotten visar en miljon kronor. Ett fält är fortfarande oskrapat. Dessutom finns chansen att skrapa fram ännu en miljon.

Vårsalongen är en jurybedömd utställning som står öppen för alla över 18 år att ansöka till. Syftet med juryarbetet är inte att välja det som är "bäst", även om juryn förstås letar efter kvalitet. Juryns uppdrag sägs vara att välja verk som kan samverka med varandra i en generös och lustfylld utställning.

Varje verk bedöms dessutom anonymt, jurymedlemmarna får inte tillgång till namnen vid bedömningen.

Vårsalongen pågår 10 januari–22 mars. Öppet: Måndagar kl 11–17 med fri entré. Övriga dagar 80 kronor (under 18 år fri entré): Tisdag–torsdag kl 11–20 och fredag–söndag kl 11–17.

Museets konstvärdar presenterar Vårsalongen två gånger varje dag, kl 12 och 15 (cirka 20 minuter).

Linnéa Eklöf, född 1972, från Täby ställer i år ut "Spargrisen – lekfull återbrukslampa" i mosaik och porslin. Hon säljer konstverket för 7 600 kronor. Linnéa Eklöf var också representerad på Vårsalongen förra året med en uppmärksammad broderad klänning. Läs mer om henne i Täby Allehanda.

Det säregna konstverket i mitten på bilden heter "Raw Pearl (Jam)". Det utgörs av levande material, odlat med hjälp av en bakteriekultur. Konstnären heter Anna Ting Möller, född 1991, från Hägersten i Stockholm. Pris: 450 000 kronor. Tavlan längst till vänster är en oljemålning på duk och heter "Rampart". Den har skapats av Niki Cervin, född 1985, från Malmö. Pris: 24 000 kronor.

Det robotliknande konstverket heter "Glesbygdsromantik" och är en rörlig skulptur av metallföremål. Konstnären heter Nicklas Nilsson, född 1983, från Stockholm. Skulpturen kostar 14 500 kronor. Tavlan till höger är en oljmålning på duk och heter "Acquainted with the Night". Den är målad av Aleksandra Jarosz Laszlo, född 1973, från Falun och kostar 75 000 kronor.

Text och foton: Helena Natt och Dag Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 11 januari 2020.

 


ANNONS


 

Björn Ulvaeus och Cirkus Cirkör
satsar på Astrid Lindgrens Pippi

Pop House vill koppla ihop sig
med Hasselbacken och Cirkus


VIDEO (204 sekunder). Låtskrivaren och entreprenören Björn Ulvaeus, delägare i Pop House Sweden AB, berättar i videon om sina kontakter med barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Detta efter att Ingmari Pagenkemper (till höger), VD för Cirkus Arena och Restaurang på Djurgården Aktiebolag, hade hälsat välkommen till pressuppbådet. I videon medverkar även Olle Nyman, VD för Astrid Lindgren Aktiebolag. Pressträffen leddes av Stephanie G Bonn, Zap PR.

 

På en stor internationell pressträff under förmiddagen den 15 november 2019 på Cirkus i Stockholm meddelade Björn Ulvaeus att det kommer att bli en musikalisk cirkusföreställning där under sommaren 2020. Pop House Productions och Astrid Lindgren Aktiebolag firar då Pippi Långstrumps 75-årsjubileum genom att sätta upp en storslagen scenföreställning i samarbete med Cirkus Cirkör.

Föreställningen heter "Pippi på Cirkus" och baseras på Astrid Lindgrens berättelse om världens starkaste flicka. Huvudansvariga är Tilde Björfors (regissör och konstnärlig ledare för Cirkus Cirkör), Maria Blom (regissör, dramatiker och manusförfattare), Magdalena Åberg (scenograf och kostymdesigner) och Björn Ulvaeus (exekutiv producent).

Björn Ulvaeus ansvarar även för föreställningens sångtexter till melodier av bland andra Sister Luc-Gabrielle och Vasilij Solovjov-Sedoj samt tidigare utgiven instrumentalmusik av Benny Andersson. Musiken kommer att framföras live av en flygande cirkusorkester.

För cirkusregi står Cirkus Cirkörs grundare, regissör och konstnärliga ledare Tilde Björfors. Vid sin sida har hon Maria Blom, regissör och dramatiker, som ansvarar för föreställningens personregi.

Tillsammans med Björn Ulvaeus har Maria Blom och Tilde Björfors skrivit föreställningens manus, som är baserat på Astrid Lindgrens berättelse om när Pippi, Tommy och Annika gick på cirkus och träffade cirkusprinsessan Miss Carmencita, lindanserskan Elvira och världens starkaste man Starke Adolf.

TRE UTTALANDEN

– Jag hade förmånen att få träffa Astrid ganska många gånger. Hennes lugna, trygga utstrålning med ett roat glitter i ögonen gjorde alltid ett djupt intryck på mig. Västervik, där jag är uppvuxen, ligger bara fem och en halv mil från hennes Vimmerby, så vi är båda smålänningar. Jag minns särskilt hur stolt jag blev en gång när hon sa att jag allt var en riktig Emil. Jag har den djupaste respekt för hennes verk och hoppas att vi kan göra något som hon hade kunnat vara stolt över, säger Björn Ulvaeus.

– Tänk att få vara med i publiken när Pippi går på cirkus, det är helt oemotståndligt! Pippi vill ju gärna vara med och leka och inte bara sitta på sin plats, så det här kommer bli jättekul. Vi är oerhört glada över den här möjligheten att dela med oss av den starka, självständiga, roliga och modiga Pippi i detta fenomenala sällskap. Det säger Olle Nyman, VD för Astrid Lindgren Aktiebolag.

– Att få göra cirkus på Cirkus är en dröm som går i uppfyllelse. Äntligen ska manegen få fyllas med cirkuskonster! Att få göra cirkus med Pippi, lekens och fantasins ständiga försvarare och mästarinna i att göra det omöjliga möjligt, känns som ett perfekt sätt att fira Cirkörs 25 år och Pippis 75 år. Just nu är vi mitt uppe i den lustfyllda men utmanande processen där kreatörsteamets olika konstformer möts, stöts och gnuggas mot varandra. Det säger Tilde Björfors och fortsätter:

– Vår ambition är att skapa något nytt tillsammans som ingen av oss hade kunnat tänka ut ensamma på våra kammare. Takhöjden på Cirkus ska nyttjas till fullo, både bildligt och fysiskt! Pippi inspirerar oss att våga vända upp och ner på våra olika perspektiv och vara modigare. /Reportaget fortsätter nedan/

Medarbetare i uppsättningen av "Pippi på Cirkus" under pressträffen den 15 november 2019 på Cirkus: Från vänster My Blomgren, Olle Nyman, Tilde Björfors, Björn Ulvaeus, Maria Blom, Magdalena Åberg, Ingmari Pagenkemper och Mikael Jernberg.

 

AUDITION OM ATT SPELA PIPPI LÅNGSTRUMP

"Pippi på Cirkus" får premiär på Cirkus fredagen den 26 juni 2020 och spelas hela sommaren. Biljetterna släpps måndagen den 25 november 2019.

Vem eller vilka som ska spela Pippi Långstrump i "Pippi på Cirkus" är ännu inte klart. En audition inom kort kan bli avgörande.

Pop House Sweden AB grundades år 2014 och bestod då av Pop House Hotel och ABBA The Museum. Sedan dess har koncernen vuxit med målet att bli en av världens främsta nöjesdestinationer. 2017 förvärvades Cirkus på Djurgården som ett led i detta. Sedan mars 2019 är även Hasselbacken en del av Pop House som inkluderar hotell, restaurang samt event- och konferensmöjligheter.

Astrid Lindgren Aktiebolag ägs av Astrid Lindgrens barn och barnbarn. Bolaget förvaltar alla rättigheter till Astrid Lindgrens verk. Uppdraget är att sprida och skydda Astrid Lindgrens författarskap i hela världen. I dagsläget är 17 personer anställda på företaget, de flesta är specialiserade på olika typer av rättighetsområden.

Cirkus Cirkör är en politiskt obunden ideell förening som grundades 1995 med målet att etablera nycirkuskonsten i Sverige, konstnärligt och pedagogiskt, samt att sätta Sverige på nycirkusens världskarta. Cirkus Cirkörs verksamhet rymmer föreställningar på turné i Sverige och i världen, kurser och pedagogiska program, gymnasieprogram i nycirkus samt event för företag och organisationer. /Reportaget fortsätter nedan/

Pop House Sweden förvärvade Cirkus år 2017. Cirkus är norra Europas största teaterscen med en teaterkapacitet på cirka 1 650 platser. Kapaciteten blir cirka 1 200 när parketten omvandlas till cirkusmanege.

Cirkus på Djurgårdsslätten 43–45 på Kungl Djurgården invigdes den 25 maj 1892 för att inhysa dåtidens stora cirkussällskap. Med åren har Cirkus blivit ett tillhåll för konserter, kongresser, TV-inspelningar och framförallt teater, musikaler och shower. Cirkus är numera norra Europas största privatteater. Den är en komplett anläggning med tre scener: Cirkus stora scen i historisk miljö med plats för 1 644 sittande gäster, hypermoderna nya Lilla Cirkus (före detta Skandiascenen) som tar upp till 800 personer i biosittning samt Cirkus Arena & Restaurang med mingelutrymmen för flera hundra gäster och en festvåning med plats för drygt 100 personer.

Den legendariska nöjesanläggningen Hasselbacken ligger granne med Cirkus på Djurgården i Stockholm. Hasselbackens hotell- och restaurangbyggnader har 113 hotellrum, restaurang, bar, relaxavdelning samt mötes- och eventlokaler för upp till 300 personer. Ägandet av Hasselbackens verksamhet gick tidigare i år, den 7 februari 2019, över från Scandic Hotels till Pop House där EQT-grundaren Conni Jonsson ("verklig huvudman") och Björn Ulvaeus är huvudägare. På fotot ses den vackra portalen upp till Hasselbacken. I bakgrunden skymtar trädgården med Bellmanstatyn, som tillkom den 16 augusti 1872. Skulptören heter Alfred Nyström och det var självaste August Strindberg som satt modell.

 

UTVIDGAT PLANOMRÅDE FÖR POP HOUSE, HASSELBACKEN OCH CIRKUS

Bara några timmar före pressträffen med Björn Ulvaeus om "Pippi på Cirkus" på förmiddagen den 15 november beslutade Stockholms stadsbyggnadsnämnd på sitt kvällsmöte den 14 november i ett ärende som berör företagsgruppen Pop House Sweden AB.

Ärendet heter, något byråkratiskt, "Redovsining av programsamråd och ställningstagande inför plansamråd för Konsthallen 15 m fl på Djurgården 2018-00710 (museiverksamhet, restaurang och hotellverksamhet)".

Stadsbyggnadsnämnden beslutade dels att godkänna redovisningen av programsamrådet, dels att ett detaljplaneförslag med ett utvidgat planområde upprättas.

Med anledning av de synpunkter som framkom under programsamrådet har projektet ändrat inriktning. Berörda byggnader ska nu bevaras och utvecklas interiört för en publik verksamhet i stället för att rivas och nybyggas.

Vidare ska nu planområdet utökas till att även innefatta fastigheten Hasselbacken 1 och Cirkus, för att utreda möjligheten att utveckla hotellverksamheten inom Hasselbacken.

Av en situationsplan för Hasselbacken i beslutsunderlaget finns förslag från Pop House på fyra markerade platser som kan byggas ut: 1) Tidigare platsen för Röda cafeet och Moriska paviljongen, 2) Tidigare platsen för Gubbhyllan (numera bilparkering), 3) Möjlig påbyggnad av Rotundan (ovanpå garaget) samt 4) Bättre koppling till Cirkus helst under jord (kan tolkas som önskad gångtunnel under Hazeliusbacken mellan hotellet/restaurangen (Hasselbacken) och teaterbyggnaderna Cirkus och Lilla Cirkus).

Nästa samråd om förslag i det utvidgade planområdet beräknas äga rum i november 2020.

Samtliga foton i reportaget togs den 15 november 2019 i anslutning till pressträffen.
Publicerat: 20 november 2019.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Toppbetyg för den nya filmen
om superhundar på Cosmonova


VIDEO (20 sekunder). Superhunden Henry (både livs levande och på bioaffischen i bakgrunden) medverkade tillsammans med sin husse hundföraren Ian Bunbury i samband med press- och förhandsvisningen av filmen "Superpower Dogs". Visningen hölls den 24 oktober på Cosmonova i Naturhistoriska riksmuseet på Frescativägen 40 i Stockholm.

 

Den nya filmen på Naturhistoriska riksmuseets kupolbiograf Cosmonova heter "Superpower Dogs". Den handlar om hundar som tillsammans med sina tränare har utvecklat superkrafter och uträttar stordåd i nödsituationer.

Den 45 minuter långa filmen hade storslagen premiär den 25 oktober 2019. Kvällen dessförinnan var det press- och förhandsvisning, som Stockholms Varjehanda deltog i. Filmen följer sex hundar som med träning och medfödda talanger utför stordåd i människans tjänst.

Vi får bland annat följa tiken Halo från nyfödd valp till vuxen livräddningshund. Halo, en dutch shepherd, tränar i över två år tillsammans med sin matte, brandkaptenen Cat Labrada vid brandkåren i Miami-Dade, för att bli godkända som räddningsteam i den amerikanska delstaten Floridas räddningspatrull.

En annan fyrbent filmstjärna från "Superpower Dogs" är bordercollien Henry, en lavinhund i British Columbia i Kanada. Henry och hans husse hundföraren Ian Bunbury vakar över skidorten Blackcomb på Whistler Mountain i Klippiga bergen. Henry är specialist på att rädda skidåkare som har begravts i lavin.

Både Henry och hans husse medverkade i samband med Cosmonovas filmvisningar av "Superpower Dogs" den 24 och 25 oktober till besökarnas stora förtjusning.

En annan superhund i filmen är Reef, en fyraårig newfoundland och sjöräddningsexpert, som patrullerar den italienska kusten tillsammans med sin hundförare commandante Ferruccio Pilenga.

Surf- och terapihunden Ricochet, en golden retriever från Kalifornien, hjälper barn med särskilda behov att surfa på havsvågor.

I Afrika hjälper de två blodhundarna Tipper och Tony, till att skydda hotade djurarter mot tjuvskyttar i Kenya.

– Det är första gången hunden står i fokus på Cosmonova. Filmens främsta kvalitet är att den visar relationen mellan människa och djur och den superkraft som kan uppstå när vi samarbetar. Det säger Caroline Borgudd, kommunikatör för Cosmonova.

Förutom superhunden Henry medverkade filmens regissör Daniel Ferguson och svenska superhundar som till exempel polishunden Keegan och vårdhunden Loppan i anslutning till Cosmonovas filmvisningar den 24 och 25 oktober.

"Superpower Dogs" är producerad av IMAX och Cosmic Pictures. Filmen rekommenderas för personer från 4 år och uppåt. För den svenska berättarrösten svarar musikproducenten, Idol-jurymedlemmen och hundälskaren Anders Bagge.

Naturhistoriska riksmuseet (NRM) är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Museet vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än tio miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova, som visar filmer i världens största filmformat, IMAX (uttalas ajmax).

Cosmonovas kupol är 23 meter i diameter och har en total yta på 760 kvadratmeter. Ytan är således ungefär lika stor som en ny ordinär villatomt i Stockholmsregionen. Den luftkonditionerade salongen har 262 platser. Stolsryggarna lutar i olika grader beroende på i vilken rad de är placerade. Lutningen varierar för att nå den bästa visuella upplevelsen.

En av de inbjudna gästerna till press- och förhandsvisningen av filmen "Superpower Dogs" på Cosmonova den 24 oktober var näringslivsprofilen Antonia Ax:son Johnson. Hon lät sig fotograferas tillsammans med den fyrbenta filmstjärnan Henry. Antonia Ax:son Johnson var dagen till ära som synes iklädd en klänning med hundmönster.

Den fyrbenta filmstjärnan Henry ses här omgiven av Naturhistoriska riksmuseets chef överintendenten Joakim Malmström med två anhöriga.

Filmen är mycket välgjord. Ljud- och bildupplevelsen är av högsta biokvalitet. Innehållet är välbalanserat med tanke på ämnet och målgruppen. Huvudrollsinnehavarna, det vill säga hundarna, är imponerande skickliga och förstås mycket charmiga. En riktigt bra familjefilm, som kan bli en publikfavorit på Cosmonova.

Stockholms Varjehanda ger "Superpower Dogs" 5 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde. Med andra ord: Toppnivå!


Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 25 oktober 2019.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Vikingamuseet på Djurgården
i Stockholm har bytt namn och
presenterar nytt lärorikt innehåll

"The Viking Museum" hette tidigare "Vikingaliv", vilket fortfarande används som kompletterande namn. Museet ligger på Djurgårdsvägen 48 i Wasahamnen på Djurgården i Stockholm. I denna forna båthall finns även museirestaurangen Glöd. Som kuriosum kan nämnas att ytterligare ett museum förbereds i en annan före detta båthall alldeles intill. Det heter Vrakmuseum, formellt "Vrak – Museum of Wrecks", och öppnar 2020. Vrakmuseum "vill ge besökarna en djupdykning till Östersjöns hemligheter".



VIDEO (17 sekunder). I pressvisningen av det omgjorda vikingamuseet på Djurgården i Stockholm den 18 september 2019 medverkade från vänster Tora Larsdotter Andersson. arkeolog och marknadsassistent med ansvar för museets marknadsföring och PR. Hon är arbetsledare, guide och programkoordinator. Har avlagt kandidatexamen i allmänarkeologi. Som hennes namn antyder är hon dotter till arkeologen Lars Andersson, som vid utgrävningar hittade graven med Estrids skelett år 1995. Graven låg vid Broby bro på Frestavägen i närheten av Såstaholm och Vallentunasjön i Täby. Till höger talar den konstnärliga ledaren Anne Charlotte Ytter. Hon ansvarar även för grafisk form och museibutikens designutveckling.I pressvisningen deltog även museets tf VD Karin Sahlin.

 

Under våren 2019 bytte det privat finansierade vikingamuseet på Djurgården i Stockholm namn från Vikingaliv till The Viking Museum. Namnbytet blev startskottet: Nu presenterar museet ett nytt utvecklat innehåll med nya utställningsföremål. Museet har gjorts om till ett mer upplevelsebaserat kulturhistoriskt museum.

Nya föremål från olika tidsepoker och livssituationer under vikingatiden har lånats in från Gotlands Museum och Sigtuna Museum för att bidra till en ökad historisk förankring. Föremål har även lånats in från Historiska museet i Stockholm.

På vikingamuseet finns två DNA-rekonstruktioner av vikingatida människor: Estrid Sigfastsdotter från Täby och en bonde från Sigtuna som har fått namnet Leifur.

– Vi erbjuder en heltäckande utställning som behandlar mer än bara Stockholm. Ett upplevelsemuseum helt och hållet om vikingar. Vi vill att besökarna ska få en känsla av att de står öga mot öga med vikingatiden. Därför har vi utvecklat utställningen med nya utställningsdelar, färger, lukter och mer storytelling. Det säger Karin Sahlin, tillförordnad VD för The Viking Museum i ett pressuttalande.

Museet har mycket välutbildade guider med specialområden inom arkeologi, osteologi (skelettlära) och historia.

Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, från sent 700-tal till cirka 1100 e.Kr, enligt Wikipedia. Ungefär 300 år, med andra ord.

Vikingatiden anses allmänt ha påbörjats exakt den 8 juni 793, då vikingar plundrade klostret Lindisfarne på Englands östkust under det första skriftligt belagda vikingatåget.

Vikingatiden anses ha slutat år 1103/1104. Vid denna tid blev hela Norden ett eget ärkebiskopsdöme, vilket visar att dess invånare har blivit upptagna i den västerländska kulturkretsen, enligt Wikipedia.

Idén till Vikingaliv kom som en följd av det stora internationella intresset för vikingatiden samt behovet av att kunna uppleva vikingatiden på ett snabbt och modernt sätt utifrån en korrekt berättad historia.

Initiativtagarna är Staffan Götestam, ansvarig för regi och manus, Ulf Larsson, LG Nilsson och Fredrik Uhrström, arbetande styrelseordförande. Näste man att göra entré i projektet blev Björn Sundeby som finansierade en förstudie. LG Nilsson och Fredrik Uhrström fick därefter kontakt med Olof Stenhammar, som ville vara med på resan tillsammans med entreprenörerna Per Falk och Hans Olofsson.

Av museets webbplats framgår vidare att även investmentbolaget Vator Securities såg möjligheterna i projektet och bidrog till den slutgiltiga finansieringen som behövdes för att Vikingaliv skulle bli verklighet.

Vikingaliv stod klart i april 2017 och invigdes i närvaro av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

Estrid Sigfastsdotter var en mäktig vikingakvinna som levde ett långt och händelserikt liv under 1000-talet. Hon levde således för 1000 år sedan. Estrid är ett av Sveriges äldsta skelettfynd, som har identifierats och kunnat namnges. Graven med Estrids kvarlevor i Jarlabankeättens gravfält påträffades av arkeologen Lars Andersson under Stockholms länsmuseums utgrävningar 1995. Estrid var en inflytelserik kvinna som levde bland annat i området kring Broby bro i dagens Täby kyrkby i Täby kommun. Hennes livstid kan genom runinskrifter bestämmas till omkring 1020–1080, enligt Wikipedia. Enligt andra bedömare blev hon ungefär 75–80 år gammal.

Estrid var farmor till den kände storbonden Jarlabanke (vars grav man ännu inte har hittat). Hon är en av de första kända kristna i Sverige. Tack vare att hon var kristen finns hon bevarad som skelett eftersom man oftast brände sina döda före kristendomens intåg. På fotot från The Viking Museum ses den mycket mänskliga modellen av Estrid Sigfastsdotter skapad av dock- och modellmakaren Oscar Nilsson och utlånad av Täby kommun.

Detta är en replika av den mest kompletta hjälmen från vikingatiden. Den hittades i en gravhög i Gjermundbu i Norge. En allmänt spridd felaktig uppfattning är att stridande vikingar hade hjälm på huvudet. Inom arkeologin är dock vikingatida hjälmar sällsynta. Till och med ytterst sällsynta: Det finns säkra fynd från endast totalt tre hjälmar, som har hittats i Sverige, Norge och Danmark! På Gotland i Sverige och i Tjele i Danmark har arkeologer hittat fragment från den del av hjälmen som har suttit ovanför ögonen. Den mest kompletta hjälmen från vikingatiden hittades alltså i Gjermundbu i Norge.

Vikingamuseet har skapat en lekhörna där besökande barn får röra och leka med alla saker.


VIDEO (8 sekunder). Det här är en scen i Ragnfrids saga. Det är år 963 under vikingatiden i Sverige. Ragnfrids man Harald har slarvat bort familjens förmögenhet och måste ge sig ut i världen för att förvärva tre tunnor silver. Ragnfrids saga är en fiktiv berättelse baserad på historiska personer och händelser. Passar för vuxna och barn från 7 år. Besökarna sitter i små vagnar som rör sig längs en bana i en tunnel med olika scener i museets bottenvåning. Man får bevittna plundring i Väst och trälhandel i Öst.

Med ljud, ljus och stämningsfulla miljöer färdas man genom den 11 minuter långa vikingaresan som berättas av Ragnfrid. Hennes saga erbjuds på följande nio språk: Svenska, engelska, ryska, finska, kinesiska, spanska, italienska, franska och tyska. För personer med nedsatt hörsel finns manuset till vikingafärden utskrivet på svenska och engelska.

BETYG: 4,5 STJÄRNOR AV 5 MÖJLIGA

Sammanfattande omdöme: Ett saklig, lärorik och upplevelsefull sammanställning av föremål och berättelser om den mytomspunna vikingatiden. Denna 300-åriga period i nordisk historia presenteras på ett överskådligt sätt i museets mycket begränsade utrymme i den före detta båthallen på Djurgården.

Ett bra museum har blivit ett ännu bättre museum.

Stockholms Varjehanda ger The Viking Museum 4,5 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde. Med andra ord: Nära toppnivå!

Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 20 september 2019.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Livrustkammarens nya utställning är en gyllene succé

Livrustkammaren är ett statligt museum om Sveriges kungliga historia. Museet är beläget på Slottsbacken 3 i Stockholms slotts källarvalv sedan 1978. Ett affischställ med ett porträtt av Karl X Gustav (1622–1660) iklädd hjälmkrona med plym vägleder besökarna till entrén. Livrustkammarens logotyp innehåller en häst (se affischstället och slottsväggen): Den symboliserar Gustav II Adolfs stridshäst Streiff, som finns uppstoppad inne i museet. Detta foto och övriga foton i reportaget är tagna den 21 juli 2019.



VIDEO (82 sekunder). I Livrustkammarens nya basutställning visas åskådliga bildspel över svenska kungar och drottningar på skrovliga källarvalvsväggar. Utställningen lockar många utländska besökare. Audioguider finns på svenska, engelska och ryska. Det är fritt inträde.

 

Måndagen den 17 juni 2019 invigdes Livrustkammarens nya permanenta utställning (basutställnigen) av kung Carl XIV Gustaf i närvaro av drottning Silvia. I ceremonin medverkade även kulturminister Amanda Lind (MP), som liksom kungen höll tal.

– Efter 40 år med i princip samma utställning är det dags att uppdatera den kungliga historien och monarkins makt. Ny forskning och kunskap gör att det finns mycket nytt att lyfta fram och berätta. Den nya utställningen visar fler perspektiv och inte minst drottningarnas och prinsessornas betydelse kopplat till föremålen. Det sa Livrustkammarens museichef Malin Grundberg.

Livrustkammaren är Sveriges äldsta museum. Det skildrar Sveriges kungliga historia efter den danskstyrda Kalmarunionen 1523 fram till nutiden.

Livrustkammaren var ursprungligen Kungahusets förråd av dräkter, rustningar och vapen. År 1628 bestämde kung Gustav II Adolf att de kläder som han hade använt i fälttåg i Polen skulle bevaras "uthi Rust-Cammaren till en evig åminnelse", vilket lade grunden till dagens museum.

Genom århundradena har därefter vapen och föremål som ceremonidräkter, hästmunderingar och vagnar förts över från Hovet till Livrustkammaren.

Sedan den 1 januari 2018 tillhör Livrustkammaren myndigheten Statens Historiska Museer (SHM).

Från och med Gustav Vasa och fram till och med Carl XVI Gustaf har Sverige haft 23 regenter.

I den nya basutställningen visas både bekanta föremål och sådana som inte har visats tidigare, framhåller museet. En av de viktigaste nyheterna i utställningen är en sammanhållen kronologisk berättelse om monarkins makt under 500 år. En intressant och lärorik historia.

Den nya utställningen har till uppgift att vara lättare att förstå och ska beröra alla sinnen. Interaktiva stationer med dofter, material och ljud ska inspirera till ett nyfiket lärande om den svenska kungliga historian. Att inte ha någon förkunskap om Sveriges historia ska inte vara något hinder, enligt museet.

Basutställningens sex rum är indelade i tidsordning (i stället för som tidigare i ämnesområden):
Rum 1: Självständighet och maktkamp. Vasatiden 1521–1611.
Rum 2: Sverige expanderar. Stormaktstiden 1611–1654.
Rum 3: De stora krigens tid 1654–1718.
Rum 4: Frihetstiden och revolutioner 1721–1809.
Rum 5: Nationalism och nya ideal 1818–1914.
Rum 6: Monarki i demokratins tid 1907–nutid.

Den här ovanstående indelningen borde finnas på ett tydligt och lättillgängligt sätt på museet och i dess trycksaker. Det skulle göra utställningen ännu mera överskådlig för besökare.

Kröningsmantlar, dräkter och klänningar med långa släp har lyfts fram i montrar och kommit till sin fulla rätt.

I museet finns många unika föremål och intressanta fakta:

  Erik XIV var den första kungen av Guds nåde. Han kröntes 1561 och manteln är det äldsta bevarade plagget från en svensk kröning.

  På älghudsjackan (kyllret) som Gustav II Adolf bar under sina sista timmar i livet i Lützen 1632 finns flera skotthål och skador. I stridens tumult krossade en kula kungens vänstra armbåge och han blev skjuten i ryggen. Man ser också att han har stuckits i bröstet. Ett närskott i huvudet tog slutligen kungens liv. Efteråt plundrades liket på allt utom skjortor och strumpor. Kyllret har senare återlämnats till Sverige.

  År 1650 kröntes drottning Kristina till kung. Kröningen i Storkyrkan bekräftade hennes manliga auktoritet och ställning som kung av Guds nåde. Genom maskulint genus fick hon kunglig status. Hennes kröningsmantel är magnifik.

  Skottet på Operan. Maskeraddräkten som Gustav III bar den ödesdigra kvällen de 16 mars 1792 finns att beskåda.

När Gustav II Adolf stupade den 6 november 1632 i Lützen överlevde hans stridshäst, Streiff. Hästen dog dock under kungens likfärd i norra Tyskland. Streiff finns nu bevarad i Livrustkammaren, både uppstoppad i en monter och som symbol för museet. Streiff var en oldenburgare, en ras som hade avlats fram på ett tyskt stuteri i början av 1600-talet.

Enligt ett bevarat kvitto, daterat i november 1631, betalade Gustav II Adolf 1 000 riksdaler för sin stridshäst. Det var kolossalt mycket pengar för en häst: De kostade vanligtvis mellan sjuttio och åttio riksdaler. Säljaren hette Johann Streiff von Lauenstein. Det är uppenbart att hästen har fått sitt namn efter sin forna ägare.

Den så kallade "Kyritzryttaren" representerade konungen och det eviga kungadömet i Karl X Gustavs begravningsprocession 1660.

På julen 1949 uppvaktade den 3-årige "Lillprinsen" (nuvarande kung Carl XVI Gustaf) sin 91-årige farfars far Gustaf V. Lillprinsen var då klädd i den här lilla uniformen för Livgardet till häst. En likadan ljusblå uniform, men med ridbyxor och ridstövlar, bär Beridna Högvakten än idag. Även kungens "första skor", hans vita kolt med smockbroderi och en barnkostym med skjorta finns att beskåda i Livrustkammaren.

Dessa plagg för Lillprinsen skänkte hans mor, prinsessan Sibylla, tillsammans med Lillprinsens fars uniformer 1952. Lillprinsens far, prins Gustaf Adolf, omkom i flygolyckan på Kastrup i Köpenhamn den 26 januari 1947. Till höger i bakgrunden skymtar kronprinsessan Victorias blåa myndighetsklänning från ceremonin den 14 juli 1995.

Monarkins vagga. Den så kallade tronföljarvaggan från 1655 användes senast vid prinsessan Estelles dop 2012. Den förgyllda vaggan med vakande änglar är det enda av Livrustkammarens föremål som fortfarande är i bruk. Ursprungligen var vaggan en dopgåva till den nyfödde Karl XI.

Längst nere i Livrustkammaren, under de grå stenvalven, finns de kungliga vagnarna. Med guldblänk, dyrbara sammetstextilier och förspända hästar låter de oss ana något av prakten i forna tiders processioner, enligt museet. Vagnarna är utpräglade statusobjekt. Deras uppgift var att synas och att synliggöra kungamakten.

På fotot ses Drottningens Hornska vagn. Den är en av drottning Sofia Magdalenas statsvagnar. Den ägdes tidigare av riksrådet greve Adam Horn, som hade sålt vagnen till Hovstallet. Vagnen är tillverkad i Sverige omkring år 1760. Den är skulpterad i trä och har förgyllda bronsbeslag. Dörrmålningarna är skapade av Lorens Gottman på 1770-talet. Alla vagnarna kördes för sista gången i Karl XV:s kröningsprocession 1860.

 

BETYG: FEM STJÄRNOR AV FEM

Sammanfattande omdöme: Ett praktfullt, kreativt och färgstarkt urval av både kungars och drottningars historia i ett behändigt format, det vill säga ganska små men effektivt tillvaratagna utrymmen. Ett bra museum med bra utställningar har blivit ett ännu bättre museum med ännu bättre utställningar.

Stockholms Varjehanda ger Livrustkammaren i Stockholm 5 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde. Med andra ord: Toppnivå!

Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 23 juli 2019.

 


ANNONS


 

Nya järnvägsbron mellan Gamla
stan och Söder monterades
med millimeterprecision

Den nästan 200 meter långa och mer än 1 400 ton tunga sektionen av den nya järnvägsbron över Söderström i Stockholm monterades med stor precision den 18 juli 2019. Stockholms Varjehandas foto togs från Munkbrohamnen vid Mälaren utanför Gamla stans tunnelbanestion i riktning mot Södermalm.

 

Den så kallade Getingmidjans nya järnvägsbro på nästan 200 meter och över 1 400 ton monterades in på millimetern torsdagen den 18 juli 2019. Ett tekniskt och mycket tidskritiskt arbete i strömmande vatten, enligt det statliga Trafikverket.

Getingmidjan är den drygt två kilometer långa sträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra. Getingmidjan är den mest trafikerade tågsträckan i Sverige och satsningen är avgörande för att punktligheten i hela Sverige ska förbättras.

Den nya bron lyftes på plats från pråmar och med hjälp av avancerad lyftutrustning. Ett precisionsjobb med små marginaler, som var beroende av bra väderförhållanden utan alltför kraftiga vindar.

Bron över Söderström anlände på pråmar till Söder Mälarstrand sent på kvällen söndagen den 14 juli. Att enbart köra bron från dess sammanfogningplats i Västerås till Stockholm är i sig ett stort precisionsarbete, framhåller Trafikverket.

Dessförinnan hade två stycken 100 meter långa brodelar (som har tillverkats i Estlands huvudstad Tallinn) skeppats genom Södertälje sluss över Mälaren till Västerås hamn för sammanfogning till en 200 meter lång brodel.

Väl framme i Stockholm fördröjde och försvårade sämre väderförhållanden en del jobb såsom att förtöja bron i inseglingsposition. Det uppstod även tekniska svårigheter med förankringspråmen som gjorde att det jobbet tog lite längre tid.

När väderförhållandena förbättrades roterades transportpråmarna och förankringspråmen i rätt läge för att sedan kunna skjutas in mellan brostöden.

– Vi har använt lyftvagnar på pontoner istället för kran för att lyfta på bron. Ett mycket effektivt och tekniskt intressant arbetssätt, som gjorde det möjligt att få hela bron över Söderström lanserad på endast ett fåtal dagar. Det säger Lahja Forssbeck Rydberg, som är projektledare för brobytet på Trafikverket.

Om ungefär en månad, den 19 augusti, öppnas Getingmidjan för tågtrafik igen. Gångbron över Söderström öppnas igen den 1 november 2019.

Publicerat: 20 juli 2019.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Stadsmuseet i Stockholm
är bra men kan bli bättre

Stadsmuseet i Stockholm har adress Ryssgården vid Slussens tunnelbanestation på Södermalmstorg. Den nyligen renoverade byggnaden hette ursprungligen Södra stadshuset. Den uppfördes under perioden 1667–1684 efter ritningar av arkitekterna Nicodemus Tessin den äldre och hans son Nicodemus Tessin den yngre. Där fanns tidigare de ryska köpmännens handelsplats Ryssbodarna. Museet har funnits i byggnaden sedan 1942. Fotot togs i samband med Stockholms Varjehandas besök den 9 juli 2019. Som synes är den öppna museigården föga utnyttjad. Där borde det myllra av folk under sommarhalvåret, enligt recensenten.

 

Stadsmuseet i Stockholm (fram till 2013 Stockholms stadsmuseum) håller öppet igen sedan återinvigningen den 27 april 2019. Detta efter att ha renoverats under drygt fyra år. Kärnan i den omfattande museiverksamheten är förstås Stockholmsutställningen på tre våningsplan. Där får besökarna uppleva Stockholms historia från Gustav Vasas reformation år 1527 (då svenskarna började bli protestanter i stället för katoliker) fram till idag.

I Stockholmsutställningen "går färden från stormaktsdrömmar till förortspunk via rännstensromantik, ölhallar och folkhemsideal", enligt museet.

– Vi vill att den nya utställningen ska ha något för alla. Besökarna får ta del av nästan 500 år av Stockholmshistoria och alla sinnen ska väckas. Jag hoppas att besökarna går ut på stan efter besöket och återupptäcker vårt Stockholm med nya ögon. Det säger utställningens projektledare Lin Annerbäck i ett pressuttalande.

Målsättningen med renoveringen och ombyggnaden uppges vara att skapa förutsättningar för en modern, flexibel och utvecklingsbar museiverksamhet. Kontor har flyttat ut och givit plats åt utställningar och rum för besökare.

Täckta fönster har öppnats upp och ger nu intressant utsikt över Slussens pågående ombyggnad. Väggar som har stängt inne trapphus och delat upp salar har tagits bort. Besökarna får uppleva husets ursprungliga rymd.

– Byggnaden har alltid varit och ska fortsättningsvis vara en central mötesplats i Stockholm. Här ska man kunna hitta, dela och bidra med nya berättelser om Stockholm. Tillsammans skapar vi en fördjupad känsla för Stockholm, framhåller Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och projektledare för ombyggnaden.

Museichefen för Stadsmuseet vid Slussen heter Sara Claesson.

FYRA VÅNINGSPLAN

Stadsmuseet är numera indelat så här:

I entréplanet (våningsplan 0) finns Reception med information och butik samt kapprum, matsäcksrum, introduktion till museet (filmsal) och en tillfällig utställning (för närvarande om stadsdelen Östberga).

Våningsplan 1: Utställning för perioden 1527–1720 plus Salongen (bland annat bibliotek).

Våningsplan 2: Utställning 1720–1950 och Hörsal.

Våningsplan 3: Utställning 1950–idag samt tillfälliga uställningar (för närvarande fem sångkörer som i videoverk hyllar Stockholm och en fotoutställning "De okonventionella") samt familjen Pihlqvists hem.

En bra start på besöket i Stadsmuseet, som har fritt inträde, är att se på introduktionsfilmen om Stockholm i museets entrévåning.

Eftersom det här är en recension kommer nu några omdömen om museets ombyggnad och dess Stockholmsutställning. Museets verksamhet omfattar mycket mer än så, till exempel guidade vandringar i huvudstaden och Stockholmskällan.se (Stockholms historia i ord, ljud och bild).

RESTAURANGEN SAKNAS

Den största besvikelsen är att den omtalade restaurangen ännu inte finns på plats i museet. Ett anslag från Stadsmuseets ägare Stockholms stad meddelar (den 9 juli 2019) bland annat att "Restaurangen är tyvärr inte öppen. Förberedelserna har tagit mycket längre tid än beräknat, men vi hoppas att Restaurang Myller öppnar så snart det går. I dagsläget har vi tyvärr inget datum."

En annan iakttagelse är att museets Stockholmsutställning skildrar livet i staden från Gustav Vasas reformationsår 1527 och framåt. Stockholm grundades ju av Birger Jarl redan år 1252. Det är nästan 300 år tidigare. Tanken är kanske att Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen får ta hand om stadens första 300 år.

Stockholmsutställningen har fått fler rum än tidigare. Det kan ha bidragit till en känsla av rörighet. En lösning kan vara att museet tydligt numrerar utställningsrummen i den ordning som man förväntas besöka dem.

De tillfälliga utställningarna om Östberga och Fem körer känns ganska enkla och bleka i jämförelse med den permanenta utställningen.

Ett rum med påkostad audiovisuell teknik i Stockholmsutställningen tillägnas "Den svenska näktergalen" det vill säga den världsberömda operasångerskan Jenny Lind (1820–1887). Som besökare förstår man att det är tänkt någonting mer än att bara se och lyssna.

Det visar sig efteråt att en tanke är att man själv kliver upp på scenen tillsammans med den tidens stora svenska artister Jenny Lind och Emilie Högqvist (skådespelerska). Hur många gör det?

I övrigt kan nämnas att sittplatserna i museet är ganska obekväma: Hårda träsitsar, ibland utan ryggstöd.

BETYG: TRE STJÄRNOR AV FEM

Sammanfattande omdöme: Ett mångsidigt och intressant urval av huvudstadens historia i en nyrenoverad byggnad, som ännu inte nyttjas till fullo.

Stockholms Varjehanda ger Stadsmuseet i Stockholm tre stjärnor av fem möjliga i besöksvärde för ombyggnaden och Stockholmsutställningen.

I ett av museets rum ser man den ryske handelsmannen Petr Belous visa upp sina varor på Ryssgården (som man även kan se utanför museets fönster). Han är skapad av modell- och dockmakaren Oscar Nilsson. Ryska handelsmän hade rätt att sälja sina varor i de så kallade ryssbodarna under sträng kontroll.

Stadsmuseet i Stockholm består av fler utställningsrum än tidigare. På fotot ses ingången till ett rum med en modell av det ståtliga palatset Makalös, som låg på nuvarande Karl XII:s torg. Palatset som verkligen var makalöst uppfördes under åren 1635–1643 och revs 1825 efter en brand.

Sverige fick sin första regeringsform 1634. Det innebar att regering, riksdag och rikets förvaltning skulle finnas i huvudstaden. Mäktiga adelsmän fick tomter mitt i staden för att bygga ståtliga palats. Ju närmare slottet desto finare. Det mest påkostade palatset hette Makalös. Det ägdes av familjen De la Gardie och låg mellan Norrström och Kungsträdgården. På fotot ses en närbild av Stadsmuseets fina modell av palatset Makalös, som brann ner år 1825.

Även korridorerna tas tillvara för Stockholmsutställningen på Stadsmuseet.

Stadsmuseets hörsal för konferenser och andra sammankomster har fått ny inredning.

Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 14 juli 2019.


ANNONS