ANNONS



STOCKHOLMS  VARJEHANDA

Detta är Nyhetssidan av den regionala webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV), som är en fristående, opartisk och privatägd tidning i Stockholms län.

Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@ stockholmsvarjehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.
Denna sida uppdaterades den 10 december 2017 klockan 18.35.


 

Länsstyrelsen:
Nästan 5 000
nyanlända för-
delas mellan
kommunerna
i Stockholms
län nästa år

Länsstyrelsen i Stockholms län meddelade den 30 oktober 2017 att den har beslutat om hur nyanlända personer kommer att fördelas mellan Stockholms läns kommuner nästa år.

Bakgrunden till Länsstyrelsens beslut är att Migrationsverket år 2018 kommer att anvisa 4 931 nyanlända personer till Stockholms län.

Beslutet om anvisning av de nästan 5 000 personerna fattade regeringen i början av oktober 2017, då de så kallade länstalen fastställdes.

I Sverige ska totalt 15 200 nyanlända omfattas av kommunanvisningar under 2018. Av dem ska således 4 931 anvisas till Stockholms län.

Beslutet är baserat på Migrationsverkets prognos och är en minskning jämfört med i år, då länet ska ha 6 904 anvisningsbara platser till förfogande.

Det är bosättningslagens direktiv som ligger till grund för beslutet gällande fördelning av anvisningar, framhåller Länsstyrelsen.

Hänsyn ska tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökanden som vistas i kommunen.

På uppdrag av regeringen har självbosättningen, det vill säga hur många nyanlända som själva väljer att bosätta sig i en kommun, getts större genomslag vid årets fördelningsmodell av nyanlända jämfört med tidigare år.

Förutom de personer som anvisas till kommuner beräknas cirka 4 541 nyanlända med uppehållstillstånd självbosätta sig i Stockholms län under 2018.

Fördelning per kommun av nyanlända som omfattas av anvisningar till Stockholms län år 2018 (totalt 4 931 personer):

• Botkyrka: 92
• Danderyd: 139
• Ekerö: 116
• Haninge: 182
• Huddinge: 193
• Järfälla: 105
• Lidingö: 144
• Nacka: 304
• Norrtälje: 131
• Nykvarn: 32
• Nynäshamn: 74
• Salem: 41
• Sigtuna: 73
• Sollentuna: 166
• Solna: 215
• Stockholm: 1 882
• Sundbyberg: 65
• Södertälje: 0
• Tyresö: 160
• Täby: 191
• Upplands Väsby: 84
• Upplands-Bro: 54
• Vallentuna: 135
• Vaxholm: 43
• Värmdö: 160
• Österåker: 150

Av de 26 kommunerna i Stockholms län ska Stockholms kommun ta emot flest nyanlända nästa år: 1 882 personer.

Södertälje kommun ska ta emot minst antal nyanlända: 0 personer, det vill säga ingen alls.

Publicerat: 30 oktober 2017.

 


ANNONS


 

Kommunranking:

Sveriges bästa
företagsklimat
finns i Solna

Allt fler företagare i Sverige är nöjda med företagsklimatet i sin hemkommun. Allra bäst är Solna i Stockholms län.

Sämre är det på riksnivå. Där sjunker omdömet till en bottennotering. Det visar årets kommunranking, som organisationen Svenskt Näringsliv presenterade den 26 september 2017.

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges samtliga 290 kommuner.

Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag.

2017 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 31 300 företagare. I den sista tredjedelen väger Svenskt Näringsliv även in statistiska faktorer från SCB (Statistiska centralbyrån) och affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Mönstret är entydigt. Ju bättre förutsättningar för de lokala företagen, desto mer välmående kommun. Ett blomstrande näringsliv innebär ofta fler jobb, ökad befolkning och bättre kommunal ekonomi.

För tionde året i rad är det Solna som tar hem topplaceringen, tätt följd av Sollentuna och Nacka. Alla tre ligger i huvudstadsregionen.

Solna kommun har ett relativt blandat näringsliv med företag inom byggsektorn, transport, handel, IT och tjänster. Oavsett bransch är kommunens företrädare i ständig närkontakt med företagen.

Älvdalens kommun i Dalarna går upp 96 placeringar och blir årets klättrare.

Älvsbyns kommun i Norrbottens län faller flest placeringar, från plats 98 i fjol till plats 204 i år.

Längst nere i rankingen, på plats 290, finns Pajala kommun i Norrbottens län.

Positiva tongångar i kommunerna spiller inte över på nationell nivå. Där sjunker helhetsomdömet om företagsklimatet för sjätte året i rad och når en bottennivå, 3,2. Motsvarande betyg 2010 var 3,6.

Förklaring till missnöjet är regelkrångel, bristande förståelse för företagens villkor och trassel vid anställning och uppsägning, enligt enkäten.

Att svaren skiljer sig åt beror på att det nationella företagsklimatet inte är summan av de lokala varianterna.

På nationell nivå tillkommer en mängd frågor som kommunerna inte kan påverka, till exempel lagstiftning och skatter.

– En företagare kan uppleva att lokalpolitiker anstränger sig för att förbättra service och myndighetsutövning, samtidigt som nationella frågor om vinstbegränsningar och höjning av entreprenörskatten går i fel riktning.

Det säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv.

Se hela rankinglistan genom att klicka här.

Se Täby Allehandas specialartikel om Täby kommuns ranking genom att klicka här.

Publicerat: 26 september 2017.

 


ANNONS


 

Här är alla 58 värdarna i Sommar i P1

JUNI 2017

24 Rickard Söderberg, operasångare

25 Sarah Sjöström, simmare

26 Negra Efendić, journalist, författare

27 Douglas "Dogge Doggelito" León, artist

28 Johan Hakelius, chefredaktör, författare

29 Madeleine Onne, dansare, balettchef

30 Ann-Helén Laestadius, författare

JULI 2017

1 Per Gessle, musiker, sångare, låtskrivare

2 Harriet Andersson, skådespelare

3 Ulf Ekman, f.d. pastor, författare

4 Richard Tellström, måltidsforskare

5 Malin Persson Giolito, författare, jurist

6 Sherihan "Cherrie" Abdulle, sångerska

7 Lennart Käll, vd Svenska spel

8 Linda Boström Knausgard, författare

9 Janne Josefsson, journalist

10 Dagny Carlsson, bloggare

11 William Spetz, skådespelare

12 Angela Gui, doktorand

13 Birgitte Bonnesen, VD Swedbank

14 Johannes Anyuru, författare, poet

15 Tove "Tove Lo" Nilsson, sångerska

16 Anders Arborelius, biskop/kardinal

17 Linnéa Claeson, opinionsbildare

18 Johan von Schreeb, läkare

19 Tommy Ivarsson, Lyssnarnas Sommarvärd

20 Moa Herngren, författare, journalist

21 Johan Kuylenstierna, naturgeograf

22 Karin Laserow, inredare, kulturarbetare

23 Stig Björkman, filmregissör, författare

24 Malin Cederbladh, skådespelare

25 Jerzy Sarnecki, professor kriminologi

26 Kalle Lind, författare, radiopratare

27 Evin Ahmad, skådespelare

28 Rune Andersson, företagsledare

29 Lisa Ekdahl, musiker, sångerska

30 Fredrik Backman, författare

31 Bahar Pars, skådespelare, regissör

AUGUSTI 2017

1 Aron Anderson, föreläsare, äventyrare

2 Miriam Bryant, artist, låtskrivare

3 Jonna Bornemark, filosof

4 Jacob Mühlrad, kompositör

5 Sven Melander, skådespelare, journalist

6 Tarja Halonen, president

7 Barbro Ehnbom, företagsledare

8 Anders Göranzon, kommissarie

9 Roy Hodgson, fotbollstränare

10 Magda Gad, journalist

11 Robert Pettersson, artist, Takida

12 Gullan Bornemark, musiker

13 Lisa Langseth, dramatiker, regissör

14 Percy Nilsson, affärsman

15 Ann-Mari Begler, GD Försäkringskassan

16 Mats Persson, statsvetare

17 Tobias Forge, musiker, Ghost

18 Annakarin Nyberg, internetforskare

19 Ruben Östlund, regissör

20 Stina Ekblad, skådespelare.

Publicerat: 15 juni 2017.

 


ANNONS


 

Landstinget kan ta över regionala utvecklings-ansvaret från länsstyrelsen redan 2019

Landstingen i Stockholms län, Kalmar län och Blekinge län har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utveck-lingsansvaret i respektive län. Regeringskansliet går nu på samma linje.

I Stockholms län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret.

Finansdepartementet föreslår den 7 juni 2017 i promemorian "Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län" (Ds 2017:20) att lagen om regionalt utvecklingsansvar ändras så att lagen omfattar även dessa tre län.

Förslaget innebär också att berörda landsting ska få besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse.

Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

För närvarande gäller lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län enbart landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun.

Dessa ansvarar för insatser som ska skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur.

I alla de tre nu berörda landstingen har landstingsfullmäktige beslutat om ansökan. Besluten har föregåtts av ett remissförfarande, som har omfattat kommunerna i respektive län. En majoritet av kommunerna har tillstyrkt landstingens förslag.

Publicerat: 7 juni 2017.

 


ANNONS


 

Rekordmånga turister kryssar in till Stock-holmsregionen

Stockholm som destination för kryssningar växer i popularitet och beräknas i år gästas av 270 kryssningsfartyg med rekordmånga 650 000 passagerare. Det är en ökning med 30 procent jämfört med i fjol.

Den 30 april startar kryssnings-säsongen när fartyget National Geografic Orion kommer till Skeppsbron.

– Kryssningspassagerarna kommer i år att spendera runt 600 miljoner kronor. De spelar en stor roll för både besöksnäringen och hela Stockholmsregionen. Det säger Thomas Andersson, VD för Visit Stockholm, i ett pressuttalande.

Av de 270 fartygen är rekordantalet 75 fartyg så kallade turnarounds, som inleder och/eller avslutar sin kryssning i Stockholm. Passagerarna spenderar då ofta en extra dag och natt i land vilket gynnar turistnäringen ytterligare.

– Stockholm är mycket populärt och räknas som en av "Big five" tillsammans med Helsingfors, Tallinn, Sankt Petersburg och Köpenhamn. Det säger Henrik Ahlqvist, kryssningsansvarig i Stockholms Hamnar.

Nytt för Stockholm i år är fartygen Norwegian Getaway (även störst i år), MSC Fantasia och en nyårskryssning då Saga Sapphire väljer att gästa Stockholm.

Alla väntade kryssningsanlöp finns med i anlöpslistan på Stockholms Hamnars webbplats samt i appen CruiseSthlm.

Stockholms hamn är en av få hamnar i världen som har möjlighet att kunna ta emot svartvatten och gråvatten, det vill säga toalettvatten samt dusch- och diskvatten. Mottagningsanläggningar finns vid alla kajplatser i Stockholm och tömning ingår i hamnavgiften.

Under 2016 lämnade 80 procent av fartygen avloppsvatten i Stockholms Hamnar. Kryssningsfartygen har ofta också möjlighet att rena vattnet ombord i egna anläggningar.

Att lämna sopor ingår i hamnavgiften. De som lämnar sorterat får rabatt på avgiften.

Koncernen Stockholms Hamnar består av moderbolaget Stockholms Hamn AB och dotterbolagen Nynäshamns Mark AB, Kapellskärs Hamn AB och Nynäshamns Hamn AB (vilande).

Stockholms Hamn AB ägs till 100 procent av Stockholms Stadshus AB.

Det vilande bolaget Nynäshamns Hamn AB är ett helägt dotterbolag.

Nynäshamns Mark AB ägs till 50 procent av Stockholms Hamn AB och till 50 procent av Nynäshamns kommun.

Kapellskärs Hamn AB ägs till 91 procent av Stockholms Hamn AB och till 9 procent av Norrtälje kommun.

Stockholms Hamnar är Sveriges största passagerarhamn och tredje största godshamn.

Totalt reser nästan 12 miljoner färje- och kryssningspassagerare genom hamnarna varje år.

Dessutom reser 4 miljoner personer varje år med skärgårdstrafiken.

Publicerat: 30 april 2017.

 

Täbybon Irene Svenonius har tillträtt som
nytt finans-landstingsråd i Stockholms län

Täbybon Irene Svenonius (M), 49 år, tillträdde den 1 januari 2017 som nytt finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting (SLL).

Hon efterträdde Sollentunabon Torbjörn Rosdahl (M), 67 år, som samtidigt gick i pension.

Det var den 13 december 2016 som landstingsfullmäktige valde Irene Svenonius till nytt finanslandstingsråd.

Landstingsfullmäktige i Stockholms län är den näst största parlamentariska församlingen i Sverige. Endast riksdagen är större.

Finanslandstingsrådet är den ledande politikern i landstinget.

En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård och kollektivtrafik uppges vara två av landstingets viktigaste mål.

Drygt 44 000 personer är anställda i landstingets egna verksamheter, 96 procent av dem inom hälso- och sjukvården inklusive tandvård

Irene Svenonius har senast varit konsult i eget bolag (Irene Svenonius AB).

Under perioden oktober 2006–oktober 2014 var hon stadsdirektör i Stockholms stad samt VD i Stockholms Stadshus AB.

Bland hennes övriga uppdrag kan nämnas vice ordförande i styrelsen för SKL:s tidningsföretag Dagens Samhälle AB (SKL = Sveriges Kommuner och Landsting), styrelseordförande för Folktandvården Stockholm AB samt styrelseledamot för Stockholms universitet.

Irene Svenonius är smålänning från ön Vållö i Kalmarsund i Mönsterås kommun. Hon har studerat till civilekonom vid Växjö universitet.

Irene Svenonius bor med maken Jan Svenonius och parets två barn i en villa i Näsbypark i Täby kommun.

I Täby är hon ersättare i kommunstyrelsen och ledamot i kommunfullmäktige för Moderata samlingspartiet (M).

Publicerat: 1 januari 2017.

 


ANNONS


 

Solna, Sollen-tuna och
Nacka toppar rankinglista
om lokalt företagsklimat

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Årets rapport "Lokalt företagsklimat – Ranking 2016" har författats av Pontus Lindström. Den släpptes den 20 september.

Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag.

En kommuns rankingplacering beror dels på företagens svar från en enkätundersökning, dels på statistiska faktorer från Statistiska centralbyrån (SCB) och UC AB.

Några kommuner som förtjänar att nämnas är Vännäs som i år går upp 107 placeringar och blir årets klättrare, Rättvik som efter många år av hårt arbete når sitt mål att bli topp 50 samt Solna som för nionde året i rad hamnar högst uppe i rankingen, tätt följd av Sollentuna och Nacka.

Bland de främsta kommunerna finns utöver Solna, Sollentuna och Nacka följande från Stockholms län: Upplands Väsby på plats 6 (upp 3 platser sedan förra året), Danderyd på plats 10 (ned 6 platser) och Täby på plats 12 (ned 6 platser).

Mindre positivt är att flera storstäder får en sämre rankingplacering i årets mätning jämfört med föregående år. Av de 15 kommuner med över 100 000 invånare är det endast tre som går framåt i årets ranking.

I många regioner är det storstads-kommunerna som driver på den ekonomiska tillväxten och det är där många företag har sina huvudsäten.

Konsekvensen blir att flera andra företag, till exempel under-leverantörer i grannkommunerna, också är beroende av storstädernas företagsklimat.

– Om regeringen ska kunna uppnå målet om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 krävs det att politiker i alla Sveriges kommuner, stora som små, gör sitt yttersta för att varje dag skapa bästa möjliga förutsättningar för de lokala företagen att kunna växa och anställa.

Denna slutsats framhålls i årets rankingrapport från Svenskt Näringsliv.

Publicerat: 20 september 2016.

 


ANNONS


 

Sven-Harrys konstmuseum visar Ellen Thesleff – tidig modernist
från Finland

"Självporträtt i hatt, 1935" av Ellen Thesleff. Olja på duk. Utlånat av Konstmuseet Ateneum i Helsingfors.

 

Sven-Harrys konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm visar "Ellen Thesleff – Lysande målare och tidig modernist".

Vid pressvisningen den 12 februari hälsade museichefen Elsebeth Welander-Berggren välkommen. Hon presenterade curatorn Lena Holger, som berättade att Sven-Harry Karlsson tog kontakt med henne för två år sedan och bad henne göra en utställning, gärna med en finländsk konstnär, och då blev det Ellen Thesleff.

Detta är den andra separatutställningen av Ellen Thesleff i Sverige, den förra var med ett fåtal objekt på Waldemarsudde 1976.

Ellen Thesleff beskrivs som "utbildad i realismen, passerade symbolismen och blev en djärv nytolkare av färgernas och den fria formens möjligheter i det tidiga 1900-talet".

Ellen Thesleff (1869–1954) föddes i Helsingfors och började 1885 i Adolf von Beckers målarskola. Efter det gick hon två år på Finska Konstföreningens Ritskola och 1890 gick hon hos landskapsmålaren Gunnar Berndtsons målarateljé.

Ellen Thesleff åkte 1891 till Paris där hon började på Académie Colarossi.

Hennes första målning Eko ställdes ut 1891 på Finska Konstnärers höstutställning och gjorde succé.

1894 åkte Ellen Thesleff till Florens dit hon ofta återvände fram till 1939.

Hennes landskapsmålningar från Toscana är små och skiljer sig färgmässigt från målningarna gjorda i Murole, familjens lantställe.

Ellen Thesleff var också en framstående porträttmålare. Systrar och väninnor var ofta modeller och hon gjorde ett flertal självporträtt.

1907 i Florens träffade Ellen Thesleff den engelske konstnären och teatermannen Gordon Craig. Han inspirerade henne till att skära och trycka träsnitt och hon blev en mästare i träsnittstekniken. Hennes verk gjorde succé och visades på utställningar i Japan och USA.

Hösten 1952 blev Ellen Thesleff påkörd av en spårvagn i Helsingfors. Hon blev konvalescent resten av livet och avled den 12 januari 1954.

På Sven-Harrys konstmuseum visas närmare 70 verk med färgsprakande själsliga naturskildringar, känsliga porträtt och måleriska träsnitt.

En rikt illustrerad katalog med utförliga texter och fotografier är framtagen.

Utställningen pågår den 13 februari–10 april 2016.

"Eko" 1891, olja på duk, utlånat av Andersudde på Åland. Den ropande unga flickan i målningen har blivit en signaturbild för Ellen Thesleff. Hon var 21 år när hon målade denna genombrottsbild.

Text och foton: Helena Lindskog
Publicerat: 13 februari 2016.

 


ANNONS


Kommentera innehållet i Stockholms Varjehanda på företagets Facebooksida!

 

Svenskt Näringslivs konjunktur-
rapport presenterades i Täby:
Fortsatt högkonjunktur i Sverige
men tillväxttoppen är passerad

Mötet om Svenskt Näringslivs sista konjunkturrapport för i år hölls den 7 december 2017 hos medlemsföretaget FLIR Systems AB i Täby. I mötet medverkade från vänster Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi, FLIR Systems AB:s VD Rickard Lindvall och Svenskt Näringslivs regionchef för Stockholms län Annika Bröms.

 

Svenskt Näringsliv, som är arbetsgivarorganisationen för privata företag i Sverige, presenterade den 7 december 2017 sin senaste konjunkturrapport om det ekonomiska läget. Namnet på rapporten sammanfattar situationen i Sverige just nu: "Fortsatt högkonjunktur men tillväxttoppen passerad".

I Stockholmsregionen presenterades konjunkturrapporten denna gång under ett möte hos det stora teknikföretaget FLIR i Arninge i Täby.

Företagets "General Manager Instruments" Rickard Lindvall berättade inledningsvis om att FLIR är marknadsledande på IR-marknaden (IR = infraröd strålning).

Såväl utveckling som produktion av värmekameror sker hos FLIR:s anläggning i Täby. Vissa projekt utvecklas tillsammans med FLIR:s moderbolag i USA.

Värmekamerorna kan upptäcka det som ögat inte ser, även i fullständigt mörker. Det kan vara överhettade elinstallationer, hus som läcker värme eller en människa som har fallit överbord ner i vattnet.

FLIR:s stora problem i Täby är kompetensbristen och bostadsbristen det vill säga att hitta tillräckligt kvalificerade ingenjörer som har någonstans att bo inom räckhåll.

Därefter presenterade Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi konjunkturrapporten, som baseras på företagens svar i Företagarpanelen. Konjunkturrapporten kan sammanfattas så här:

Den globala tillväxten förbättras.
Den svenska högkonjunkturen fortsätter stärkt av ökad internationell efterfrågan och en expansiv finanspolitik.
Fortsatt stor brist på arbetskraft.
Bostadsmarknaden allt mer osäker och utgör en växande risk för utvecklingen.

Efter flera år av svagare tillväxt än väntat växer nu den internationella ekonomin och världshandeln i högre takt. Optimismen om framtiden ökar trots att flera osäkerheter och strukturella problem finns kvar.

Den förbättrade internationella utvecklingen är viktig för Sverige som en liten exportberoende ekonomi. Ett positivt bidrag från nettoexporten uppväger i viss mån att den inhemska efterfrågan samtidigt dämpas.

Bakom de något lägre tillväxttakterna i den inhemska efterfrågan ligger dels svagare tillväxt av privat konsumtion till följd av något lägre ökningar av de disponibla inkomsterna när inflationen stiger, dels att framför allt bygginvesteringar dämpas både till följd av en avmattad bostadsmarknad och av allt tydligare kapacitetsbrister i sektorn.

I takt med att den internationella efterfrågan ökar och kapacitetsutnyttjandet har stigit kommer drivkrafterna till investeringarna att skifta från bostadsinvesteringar till näringslivsinvesteringar. Finanspolitiken som präglas av valåret 2018 bidrar dock till en starkare inhemsk efterfrågan än som annars hade varit fallet.

Sverige förblir således i en högkonjunktur men med tillväxttoppen tydligt bakom sig. Dämpningen i tillväxttakten väntas fortsätta även 2019.

Liksom under de senaste åren förklaras BNP-tillväxten även under de kommande åren i betydande utsträckning av en ökad befolkning och en expansiv penningpolitik (BNP = bruttonationalprodukt). Mätt som BNP per capita har tillväxten i Sverige varit förhållandevis måttlig och inte heller utmärkt sig positivt jämfört med övriga länder. Det är därmed viktigt att inkludera per capita-mått i bedömningar av den ekonomiska utvecklingen även framöver.

De senaste årens höga tillväxt har medfört att sysselsättningen vuxit snabbt samtidigt som bristen på arbetskraft har blivit ett allt större tillväxthinder. Sysselsättningen väntas fortsätta att växa i god takt, men till följd av att många nyanlända flyktingar först nu kommer ut på arbetsmarknaden sjunker arbetslösheten långsammare än annars skulle ha varit fallet. Detta medför att de redan stora problemen med en tudelad arbetsmarknad och dåligt fungerande matchning blir än mer tydliga.

Trots den goda tillväxten och en extremt expansiv penningpolitik består Riksbankens problem att varaktigt uppnå inflationsmålet. Den penningpolitiska omläggningen kommer att ske mycket långsamt och med stor försiktighet under prognosperioden. Reporäntan kommer åter att nå över nollstrecket först under 2019.

Totalt sett fortsätter därmed penningpolitiken att vara mycket expansiv. Arbetsmarknadens funktionssätt och bristande kompetenser är redan ett viktigt tillväxthinder.

Ett annat hot mot tillväxten är utvecklingen på bostadsmarknaden med en hög skuldsättning och den risk för bostadsbubbla som de senaste årens snabba prisstegringar kan medföra.

Erfarenheterna från andra länder visar också att effekterna av en bostadskrasch tenderar att bli både långvariga och få kraftiga konsekvenser för ekonomin som helhet. Riskerna för en bostadskrasch likt 1990-talskrisen bedöms dock som låg.

– Enligt prognosen växer BNP med 2,4 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Att välståndet inte ökar i motsvarande takt beror på att befolkningsökningen har varit mycket snabb. BNP per capita för åren 2006–2019 väntas växa långsammare än under 1971–1990, som var en svag period i svensk ekonomi. Vid internationella jämförelser behöver man i allt högre grad ta hänsyn till hur BNP per capita utvecklas. Det säger chefekonom Bettina Kashefi.

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport daterad december 2017 har författats av Torbjörn Halldin, Lars Jagrén, Göran Grahn, Tamara Sobolevskaia och Violeta Juks.

Värmekameraföretaget FLIR:s svenska verksamhet är förlagd till Antennvägen 6 i Arninge i Täby kommun. Där arbetar cirka 400 personer. FLIR:s moderbolag finns i USA. Totalt har FLIR cirka 2 800 anställda i hela världen, enligt företagets webbplats. Fotograferat i samband med Svenskt Näringslivs presentation av sin konjunkturrapport den 7 december 2017.

Publicerat: 10 december 2017.

 

Släckningen av branden nära
Stureplan fortsätter hela natten


VIDEO (39 sekunder). Nyfikna samlades på gatorna kring brandplatsen. Elden i hörnhuset på Jakobsbergsgatan/Biblioteksgatan videofilmades den 7 november vid 15.30-tiden från platsen med skulpturen av Eldh. Carl Eldh. Hans skulptur "Eldhs fontän" står där Birger Jarlsgatan och Grev Turegatan möts.

 

Släckningen av branden på Jakobsbergsgatan 6 fortgår under tisdag kväll och natten mot onsdag morgon. Branden har fått viss spridning via väggar och vind till två byggnader som ligger vägg i vägg. Branden är inte under kontroll men har avtagit i styrka. Det meddelar Storstockholms Brandförsvar.

Under natten till onsdagen den 8 november fortsätter brandmännen det krävande arbetet med att släcka och förhindra att elden sprider sig. Risk för en kollaps av byggnaden ses inte som överhängande, men kan heller inte uteslutas. Det finns risk för mindre ras när stuckatur och delar från byggnaden lossnar.

På grund av risken för nedfallande föremål kan brandmännen inte arbeta i byggnaden utan släcker från utsidan. Hittills har ingen i personalen råkat ut för allvarliga skador.

– Det har varit en jobbig brand för personalen. Byggnaden är gammal och delvis byggd i trä och elden har spridit sig snabbt både horisontellt och vertikalt. Vi har arbetat med släckning från branta tak på angränsande byggnader. Det säger räddningsledaren Mats Körneri ett uttalande.

Under tisdagen har ett 60-tal brandmän med ett 20-tal fordon samt avlösningsstyrkor samarbetat med släckningsarbetet. Som mest har 14 stationer arbetat på plats samtidigt. Under kvällen och natten fortsätter arbetet med att säkerställa att personalavlösningar fungerar och att brandmännen får mat, vatten och torra kläder.

– Samverkan med alla angränsande brandförsvar har fungerat väldigt bra, säger Mats Körner.

Under dagen har Storstockholms brandförsvar fått frågor om räddningstjänsten har planerat att riva byggnaden. Någon sådan plan finns inte. Däremot har räddningstjänsten tagit stöd av byggnadskonstruktörer för att bedöma byggnadens stabilitet och risk för kollaps.

Bedömningen har varit svår på grund av pågående brand och rökutveckling, men den initiala bedömningen har varit att risken för kollaps inte är överhängande.

BRANDLARMET KOM PÅ TISDAGSMORGONEN

Tidigare på tisdagen den 7 november meddelade Storstockholms Brandförsvar att sedan femtiden på morgonen arbetar räddningstjänsten med att släcka en brand i ett fyravåningshus på Jakobsbergsgatan. Ett 60-tal brandmän och ett 20-tal fordon deltar i släckningsarbetet.

Allmänheten uppmanas att hålla sig undan från det brinnande huset, respektera polisens avspärrningar och stänga dörrar och fönster om man bor eller arbetar i närheten.

Polisen ansvarar för evakuering och avspärrningar medan räddningstjänsten arbetar med att släcka branden och förhindra spridning till kringliggande byggnader.

Branden har spridit sig snabbt i byggnaden, som är ett sekelskifteshus med lägenheter och företagslokaler. En orsak till det snabba brandförloppet bedöms vara att byggnaden är under renovering vilket innebär att elden sprider sig snabbare då den inte begränsas av fungerande brandceller.

Branden är fullt utvecklad på alla våningsplan samt på vinden. Det kan finnas risk för ras till följd av att byggnaden har försvagats av den kraftiga branden. Polisen utrymmer fastigheterna på Biblioteksgatan samt Jakobsbergsgatan mitt emot brandkvarteret på grund av rasrisken.

Under tisdagsmorgonen hördes två kraftiga smällar från branden. Räddningstjänsten har fått uppgift om att ett paket med gasflaskor förvarades i byggnaden vilket kan ha orsakat smällarna.

Larmet om brand kom från ett automatlarm klockan 05:01. Den första enheten från Östermalm var på plats klockan 05:08. Enheter från Storstockholms Brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, brandkåren Attunda och Uppsala län arbetar med släckningen där brandmän från stationerna på Östermalm, Kungsholmen, Vällingby, Solna, Katarina, Täby, Sollentuna, Huddinge och Nacka deltar.

Det finns många brandposter i området. Under släckningsarbetet används både vatten och skum.

Rök från brand är alltid ohälsosam, men det finns inget i nuläget som visar att denna rök skulle vara särskilt farlig.

STORA AVSPÄRRNINGAR I CENTRALA STOCKHOLM

Polisen i Stockholms län meddelade under tisdagen att det råder stora avspärrningar i området: Norrlandsgatan från Kungsgatan ner till Mäster Samuelsgatan, Mäster Samuelsgatan från Norrlandsgatan till Birger Jarlsgatan och Birger Jarlsgatan från Mäster Samuelsgatan till Kungsgatan.

Fyra personer är evakuerade, två personer är förda till sjukhus med rökskador.

En förundersökning är inledd om mordbrand.

En brandman sprutar vatten på den brinnande fastigheten i korsningen av Jakobsbergsgatan och Biblioteksgatan nära Stureplan. I bakgrunden skymtar Kungliga Biblioteket. Fotograferat klockan 15.07, som synes av uret på fasaden.

 

BYGGNADEN RENOVERADES FÖR H&M-GRUPPENS FÖRSTA ARKET-BUTIK I STOCKHOLM

Den brandhärjade byggnaden i hörnet Jakobsbergsgatan/Biblioteksgatan höll på att renoveras för att hysa H&M-gruppens första ARKET-butik i Stockholm. Butiken var tänkt att öppnas under våren 2018. Biblioteksgatan 9 skulle bli den sjätte öppningen efter London, Bryssel, Köpenhamn och München samt lanseringen av onlinebutiken under hösten 2017.

På sin webbplats daterad den 29 juni 2017 skriver H&M-gruppen att den nya ARKET-butiken ligger i hjärtat av shoppingområdet Bibliotekstan. ARKET-butiken blir en modern marknadsplats där enkla och tidlösa kollektioner för män, kvinnor och barn samt ett noga utvalt sortiment för kök och hem samlas under ett och samma tak.

Lokalen kommer även att rymma ett café med rötter i det nya nordiska köket. ARKETs ambition är att göra väldesignade produkter av riktigt bra kvalitet tillgängliga för fler – produkter som ska kunna användas och uppskattas under lång tid, skriver H&M.

Byggnaden på Biblioteksgatan 9 uppfördes 1897 i nationalromantisk stil och har en central plats i Stockholms moderna historia. Det var på den här adressen som konsumentföreningen Svenska Hem öppnade sin första livsmedelsaffär 1905.

Kooperativet grundades av skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock. Bland de över 3 000 medlemmarna fanns bland andra Nobelpristagaren Selma Lagerlöf, sångerskan och skådespelerskan Harriet Bosse (som var gift med August Strindberg) samt författaren och ideologen Ellen Key, enligt H&M.


Publicerat: 8 november 2017.

 

Riksmötets öppnande
den 12 september startade
riksdagens nya arbetsår


VIDEO (46 sekunder). Vokalensemblen June Cantores sjöng i Riksdagshusets vackra trapphall när kungafamiljen, ministrar, ledamöter, diplomater och andra gäster gick uppför trappan till ceremonin i riksdagens kammare den 12 september. June Cantores består av kyrkomusiker och körsångare från Svenska kyrkan i Jönköping. Folkdansgillet Kedjan, bildat 1921, har sedan 1983 paraderat med Sveriges landskapsfanor vid riksmötets öppnande. Polisveteranerna i Stockholms län, en kamratförening för tidigare medarbetare inom Polisen, paraderade i år med fanor vid riksmötets öppnande. I videoklippet från Stora trapphallen ses Kung Carl XVI Gustaf, Drottning Silvia, Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel, Prins Carl Philip, Prinsessan Madeleine, riksdagens talman Urban Ahlin (S), förste vice talmannen Tobias Billström (M), andre vice talmannen Björn Söder (SD), tredje vice talmannen Esabelle Dingizian (MP), statsminister Stefan Löfven (S) med flera.

 

Det nya riksdagsåret 2017/2018 öppnades vid en högtidlig ceremoni i Riksdagshuset tisdagen den 12 september 2017 klockan 14–15. Redan klockan 11 hölls upprop av riksdagsledamöterna i kammaren.

Det var sång och musik när huvudentrén på Riksplan vid Norrbro öppnades och började släppa in riksdagsledamöterna, regeringen, utländska diplomater och andra inbjudna gäster till ceremonin. På Riksplan spelade Arméns musikkår och Livgardet paraderade.

Innanför kopparporten i det Östra riksdagshuset stod Folkdansgillet Kedjan och Polisveteranerna i Stockholms län med fanor. Körsången i Stora trapphallen framfördes i år av vokalensemblen June Cantores från Jönköping.

De kungliga gästerna åkte i kortege från Slottet och anlände strax före klockan 14 till Riksplan där riksdagens talman Urban Ahlin (S) mötte. Talmannen, de kungliga gästerna, statsministern med flera gick tillsammans upp genom den stora trapphallen och fortsatte till kammaren i det Västra riksdagshuset.

Inne i kammaren spelade Livgardets dragonmusikkår intågsmusik. På talmannens begäran förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2017/18 öppnat. Därefter läste statsminister Stefan Löfven (S) upp regeringsförklaringen.

Programmet i kammaren innehöll även Kungssången, musik och sång av trombonisten Nils Landgren samt nationalsången och uttågsmusik.

Efter ceremonin höll talmannen en mottagning i Sammanbindningsbanan för ledamöter och inbjudna gäster.

Riksmötets öppnande har sedan två år tillbaka ett regionalt tema. I år var södra Sverige i fokus, närmare bestämt Småland, Gotland, Öland, Blekinge och Skåne. Den valda regionen präglar program, mat och utsmyckning.

Trumpetare ur Livgardets dragonmusikkår framträdde i riksdagens kammare under ceremonin. De spelade på häroldstrumpeter, det slags trumpeter som fanfarer framförs på i högtidliga processioner, enligt riksdagens information. Läktarplatserna till vänster var fyllda av företrädare för den diplomatiska kåren och av andra gäster. Fotograferat från pressläktaren den 12 september 2017.

 

INTRESSANTA CITAT UR STATSMINISTERNS REGERINGSFÖRKLARING

Statsminister Stefan Löfven (S) presenterade en sedvanligt lång regeringsförklaring under ceremonin i riksdagen den 12 september. Här följer några intressanta informationer och fascinerande formuleringar ur hans regeringsförklaring:

"Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa."

"Världens första uttalat feministiska utrikespolitik ska fortsätta leverera."

"Enprocentsmålet för biståndet nås 2018."

"Sverige ska ha en reglerad invandring."

"Just nu pågår den största svenska försvarsmaktsövningen på 20 år, med 20 000 svenska soldater och officerare, ungefär 40 myndigheter och ett brett deltagande från flera länder."

"Som en del av att värnplikten återinförs kallas nu 6 000 unga män och kvinnor till mönstring och fler har sökt sig frivilligt till Försvarsmakten."

"Den säkerhetspolitiska situationen har försämrats."

"Informationssäkerhetsarbetet prioriteras. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ges verktyg för att kunna stoppa utkontraktering av känslig information."

"Klimatkrisen är här och nu. Vattenbristen i Sverige, värmeböljan Lucifer i Europa, torkan på Afrikas horn, orkanerna Harvey och Irma skrämmer."

"Klimatklivet förstärks. Runt om i landet poppar laddstolpar för elbilar upp på allt fler ställen. Solceller glittrar på många villatak och fler ska det bli."

"Efter valet 2014 ärvde regeringen ett underskott på 60 miljarder. Det har nu vänts till ett stort överskott. Arbetslösheten har pressats tillbaka. 200 000 fler går till jobbet."

"Klyftan mellan stad och land ska slutas. Det ska gå att arbeta, driva företag och få del av samhällsservice oavsett om du bor i Visby, Vårby gård eller Vittangi."

"Teaterverksamheten Unga Klara blir en nationell teaterinstitution för barn och unga. Kungliga Operan, Dramaten och Riksteatern tillförs medel för fler digitala utsändningar av teater- och musikföreställningar."

"Fler bostäder ska byggas i trä. Det minskar klimatpåverkan och jobb skapas i hela landet."

"Det är slut på centraliseringstrenden. Nu görs den största omlokaliseringen av myndigheter på över ett decennium."

"Fler naturskogar skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen. Företag inom besöksnäringen stimuleras. Mervärdesskatten sänks för naturguider."

"Nya moderna stambanor för höghastighetståg ska byggas. Tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget."

"Organiserad brottslighet har ingen plats i Sverige. Samhället ska alltid vara starkare än gängen."

"Jag kan i dag informera riksdagen om att regeringens budget innehåller ytterligare satsningar på 750 miljoner kronor för att förstärka bland annat SOS Alarm, Tullen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården. Fler brott ska klaras upp. Det blir svårare att vara kriminell i Sverige."

"Säkerhetspolisen ska ha tillgång till underrättelser från signalspaning parallellt med pågående förundersökning. Deltagande i en terroristorganisation ska kriminaliseras."

"En ny sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke läggs fram. Barn är barn. Inga barn ska vara gifta i Sverige. Skyddet mot barnäktenskap ska stärkas. Äktenskapsresor ska stoppas."

"Alla som kan jobba ska jobba."

"En elfordonspremie införs så att fler kan köra elmoped eller elcykel."

Riksdagshuset sett från regeringshögkvarteret Rosenbad på Strömgatan i Stockholm. Fotograferat den 12 september 2017.

Publicerat: 15 september 2017.

 


ANNONS


 

Humanisterna höll sekulär
ceremoni på Konstakademien
inför riksmötets öppnande

Den sekulära högtidsstunden den 12 september 2017 inleddes av Humanisternas ordförande Christer Sturmark och 2:a vice ordförande Tara Twana. Christer Sturmark är fil kand i datavetenskap från Uppsala universitet. Han är förlagschef och bokförläggare på Fri Tanke Förlag samt författare. Han är Humanisternas ordförande sedan 2005. Tara Twana har en magisterexamen i data- och systemvetenskap. Hon var ett politiskt flyktingbarn som i början av 1990-talet flydde med familjen från södra Kurdistan till Sverige. Hon är politker på fritiden. Är socialdemokratisk ledamot i Stockholms läns landsting. På väggen bakom dem i Konstakademiens högtidssal hänger den stora tavlan "I min ateljé" av akademiledamoten Emil Österman (1870–1927).

 

Förbundet Humanisterna arrangerade tisdagen den 12 september 2017 en sekulär högtidsstund på Konstakademien klockan 12–13 dvs strax före riksmötets högtidliga öppnande i Riksdagshuset klockan 14–15.

Samtliga gäster som bjöds in av Riksdagsförvaltningen kunde välja att först gå till den religiösa högtidsstunden i form av en gudstjänst i Storkyrkan eller till den sekulära högtidsstunden på Konstakademien.

I år deltog cirka 100 personer, varav två statsråd och cirka 20 riksdagsledamöter, i Humanisternas evenemang i Konstakademien på Fredsgatan 12. De två statsråden var justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Mellan de båda statsråden satt veteranen Birgitta Dahl (S), f d talman i riksdagen och f d miljö- och energiminister.

De två huvudtalarna under den sekulära högtidsstunden var den nyvalda ordföranden för Svenska PEN, Elisabeth Åsbrink, och professorn i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Åsa Wikforss.

Svenska PEN:s ordförande Elisabeth Åsbrink är journalist och författare. Hon har skrivit den Augustprisbelönade boken "Och i Wienerwald står träden kvar".

Svenska PEN, grundad 1922, är en ideell organisation som arbetar för att föra fram hotade och fängslade författares sak och påminna om deras avgörande roll i demokratiarbetet världen över.

Professor Åsa Wikforss forskar inom språk- och medvetandefilosofi. Hon intresserar sig för frågor om kunskap och alternativa fakta.

För årets musikunderhållning svarade gitarristen och sångaren José González. Han "turnerar över hela världen, är starkt engagerad i arbetet för att värna vetenskap och sekulära värden".

I centrum för årets sekulära ceremoni stod tillit, fokus på kunskap och respekt för universella värderingar om alla människors lika värde.

Konstakademiens högtidssal blev nästan fullsatt när förbundet Humanisterna höll sin årliga sekulära högtidsstund före riksmötets öppnande i Riksdagshuset den 12 september. Längst till höger sitter en av huvudtalarna: Elisabeth Åsbrink, ordförande för Svenska PEN. De tre kvinnorna som låter sig fotograferas framför auditoriet är från höger riksdagsledamoten och "årets svensk" Amineh Kakabaveh (V), riksdagsledamoten Monica Green (S) och den nästan helt skymda landstingsledamoten Tara Twana (S).

 

2017 var sjätte året i rad som Humanisterna genomförde detta evenemang. Syftet med högtidsstunden är att erbjuda ett sekulärt alternativ för dem som senare ska delta i ceremonin vid Riksmötets öppnande. Humanisterna vill med högtidsstunden uppmärksamma värdet av demokrati, en sekulär stat och mänskliga rättigheter.

Trots att staten och kyrkan skiljdes från varann år 2000 fortsatte gudstjänsten i Storkyrkan att vara en officiell programpunkt under dagen då Riksmötet öppnas, noterar Humanisterna. Först de senaste åren har Riksdagsförvaltningen ändrat sina rutiner. Från och med 2016 likabehandlas gudstjänsten och den sekulära högtidsstunden.

Den sekulära högtidsstunden genomfördes 2012–2015 i Bellmanrummet på restaurang Den Gyldene Freden i Gamla stan. Från och med 2016 genomförs den således på Konstakademien, granne med regeringshögkvarteret Rosenbad.

Humanisterna framhåller på sin hemsida att de värnar om det sekulära samhället och åtskillnaden mellan religion och politik. Mänskliga rättigheter ska överordnas religiösa dogmer.

Humanisterna företräder en sekulär, demokratisk och förnuftsbaserad livsåskådning. Förbundet är partipolitiskt obundet.


VIDEO (26 sekunder). José González är molekylärbiologen som blev världsartist. Han turnerar över hela världen och har skrivit musik till TV-serier och filmer. Han är aktiv i Effektiv altruism-rörelsen och är en stark förespråkare för vetenskap och filosofisk reflektion, enligt Humanisterna. José González är född 1978 i Angered i Göteborg. Hans föräldrar kommer från Argentina. Här i videoklippet ses och hörs han spela gitarr och sjunga inför deltagarna i Humanisternas sekulära högtidsstund på Konstakademien den 12 september 2017.

Statsrådet Åsa Regnér (S), minister för barn-, äldre- och jämställdhetsfrågor på Socialdepartementet, intervjuades under samlingen utanför högtidssalen på Konstakademien den 12 september. I bakgrunden ses ingången till konstnärslokuset Kafé Mejan.

Publicerat: 13 september 2017.

 


ANNONS


 

Nytt leksaks- och seriemuseum
öppnar i Bergrummet på
Skeppsholmen i Stockholm

Det här är den oansenliga ingången till det nya leksaks- och serietidningsmuseet "Bergrummet – Tidö Collection of Toys & Comics". Bergrummet är en underjordisk anläggning på Skeppsholmen i Stockholm. Den ligger rakt under Östasiatiska museet och Eric Ericsonhallen (före detta Skeppsholmskyrkan), vilken syns ovanpå berget. Bergrummet anlades i början på 1940-talet för att ge plats åt marinchefen och hans stab i krigstid. Anläggningen har en total yta av 4 800 kvadratmeter, enligt Wikipedia.

 

Stockholm har fått ett nytt leksaks- och serietidningsmuseum. Det heter "Bergrummet – Tidö Collection of Toys & Comics". Det efterträder "Tidö Leksaks & Seriemuseum" vars 40 000 utställningsföremål har flyttats från Tidö Slott utanför Västerås till Bergrummets underjordiska tunnlar på Skeppsholmen i Stockholm. Lördagen den 2 september 2017 öppnar det nya permanenta museet portarna till Bergrummet.

Redan 1974 förverkligade Carl-David von Schinkel, som bodde på Tidö Slott vid Mälaren, sin dröm att öppna ett leksaksmuseum. Samlingen invigdes år 1974 av kung Carl XVI Gustaf, som har en del av sina gamla leksaker på museet.

År 2009 flyttades samlingen av Carl-Davids son David von Schinkel från själva slottet ut till det större Stenstallet på slottsområdet. Men det är fortfarande ganska svårt för besökare att ta sig dit.

När David von Schinkel år 2016 fick ett tips om att Bergrummet på Svensksundsvägen 5 på Skeppsholmen var tillgängligt blev beslutet enkelt, framhåller hans företag Familjeupplevelser i Bergrummet AB. De cirka 40 000 föremålen började sin resa mot huvudstaden.

Redan från början var det klart att det inte skulle bli fråga om något traditionellt museum. Man skulle använda Bergrummets speciella karaktär och läge för att skapa en ny mötesplats för olika generationer.

Med hjälp av scenografen Caroline Romare och ett team bestående av konstnärer, uppfinnare, formgivare, kompositör, attributmakare, skulptörer, dekormålare, hantverkare, ljus- och ljudtekniker samt en arkitekt påbörjades ombyggnaden av Bergrummet.

Samlingarna i Bergrummet kommer med hjälp av modern teknik att vara tillgängliga på många språk. Inledningsvis ställs ungefär hälften av de 40 000 föremålen ut. Resten kan användas vid specialutställningar.

Museet Bergrummet disponerar cirka 2 500 kvadratmeter. Det är ungefär hälften av den underjordiska anläggningens totala yta, men ungefär dubbelt så stort som det tidigare museet på Tidö.

När utställningen om Kinas terrakottaarmé öppnades i augusti 2010 var det första gången som Bergrummet visades publikt och användes för en större utställning. Därefter har flera andra tillfälliga världskulturella utställningar visats där.

Numera finns således ett permanent leksaks- och serietidningsmuseum i Bergrummet.

Museet "Bergrummet – Tidö Collection of Toys & Comics" är öppet tisdagar–söndagar. På tisdagar är det fritt inträde för tre personer om de kommer tre generationer tillsammans (ett barn, en förälder och en farfar/farmor/morfar/mormor).

Det nya leksaks- och serietidningsmuseet Bergrummet presenterades under en pressvisning den 30 augusti 2017 av från vänster stående projektledaren Jennie Andersson Wrange, scenografen och kostymören Caroline Romare och Sveriges främste leksakskännare Peter Pluntky. Det var meningen att även David von Schinkel, initiativtagaren till bergrumsmuseet, skulle medverka men han blev förhindrad på grund av hjärnblödning.

Enligt vad Stockholms Varjehanda erfar körde han Copenhagen Historic Grand Prix den 6 augusti 2017. Det är en racertävling med historiska racerbilar i Köpenhamn. I samband med förarbyte i depån drabbades David von Schinkel av hjärnblödning. "Som tur var fick han snabbt vård och har hittills gjort en makalös återhämtning." Han besökte museet en stund dagen efter pressvisningen och "kommer garanterat inte vilja missa öppningen", enligt pressansvariga Moa Abrahamsson Byström, Abby PR.

En itusågad bil av märket Volvo har inretts med många små bilmodeller och andra leksaksfordon i det nya museet Bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm.

Serietecknaren Ola Skogäng tittade bland annat på montern med Kalle Anka och andra figurer från Walt Disney under pressvisningen den 30 augusti 2017 i det nya museet Bergrummet.

En tidstypisk tidningskiosk i Bergrummet visar hur det såg ut på 1940- och 1950-talen, då de tecknade serietidningarna blomstrade.

Publicerat: 1 september 2017.

 


ANNONS


 

Många aktiviteter men
färre besökare på
Stockholms Kulturfestival

Cirka 100 polisanmälda brott på
We Are Sthlm i Kungsträdgården

UNGDOMSFESTIVALEN "WE ARE STHLM". Så här såg det ut kring Karl XIII:s staty i Kungsträdgården i dagsljus klockan 16.30 på premiärdagen den 15 augusti 2017.

UNGDOMSFESTIVALEN "WE ARE STHLM". Så här såg det ut på samma plats dvs kring Karl XIII:s staty i Kungsträdgården i nattbelysning vid 22-tiden på premiärdagen den 15 augusti 2017.

 

Stockholms Kulturfestival och ungdomsfestivalen We Are Sthlm genomfördes den 15–20 augusti 2017. Festivalerna lockade tillsammans preliminärt 750 000 besök under sex dagar, enligt arrangören Stockholms stad.

De båda årliga festivalerna planerades och genomfördes av Evenemangsavdelningen på Stockholms stads kulturförvaltning. Det är fritt inträde till bägge festivalerna.

Stockholms Kulturfestival genomsyrades i år av sitt indiska tema: Bollywood-kvällar, indisk marknad med mat och hantverk, stand up med prisbelönte komikern Papa CJ och världsstjärnan Zakir Hussain, som gjorde sin första Sverigespelning.

Den senegalesiske Polarpristagaren Youssou N'Dour lockade storpublik med 16 000 besökare tätt följd av Operan och konserten "Bowie in Berlin" med Sveriges Radios Symfoniorkester tillsammans med Magnus Carlson, Jennie Abrahamson och Moto Boy.

Dansbanan på Karl XII:s torg bjöd på både workshops, uppvisningar och danskvällar med bland annat dansband, Bollywood och finskt disco. Familjeområdet på Norrbro höll kvällsöppet på fredagen med fyllda aktivitetstält ända till klockan 22.

Ungdomsfestivalen We Are Sthlm (tidigare Ung08) i Kungsträdgården (populärt kallad Kungsan) fyllde veckan med aktiviteter och konserter med huvudsaklig inriktning på tonåringar (13–19 år). Basket, skateboardpark, vattenkamp och russebuss (stor "norsk" buss) var några av aktiviteterna under veckan.

We Are Sthlm lockade under veckan totalt 140 000 besök, enligt arrangören. Förra året, 2016, besökte 490 000 personer We Are Sthlm, står det på ungdomsfestivalens egen webbsida (den 21 augusti 2017). Men enligt ett inlägg av säkerhetschefen Karin Johannesen på festivalens Facebooksida den 21 augusti 2017 ökade We are Sthlm i stället "från 120 000 till 140 000 besökare i år. We are Sthlm har aldrig haft 490 000 besökare", skriver hon.

Stockholms Kulturfestivals sista dag bjöd på "Världens längsta bokbord" som arrangerades för 27:e året i rad med bokfyllda bord i dubbla rader på Drottninggatan mellan Strömgatan i söder och Barnhusgatan i norr.

I "Tankarnas trädgård" vid Centralbadet anordnades samtal som uppmärksammar hundraårsjubileet av Stockholmsskildraren Per Anders Fogelströms födelse.

Under avslutningsdagen den 20 augusti fanns det också möjlighet att följa med på flera vandringar (så kallade "walks") i litteraturens tecken.

Stockholms Kulturfestival fick färre besökare i år. Förra året hade Kulturfestivalen 750 000 besök jämfört med ungefär lika många i år för de båda festivalerna tillsammans.

Nästa års upplaga av Stockholms Kulturfestival arrangeras den 14–19 augusti 2018.

UNGDOMSFESTIVALEN "WE ARE STHLM". När det officiella scenprogrammet i Kungsträdgården var avslutat klockan 22 sökte sig många till restaurangerna i närheten för att fortsätta kvällen. Här ses folklivet utanför en restaurang i Jussi Björlings allé i "Kungsan". Fotograferat 15 augusti 2017.

 

Cirka 100 anmälda brott på ungdomsfestivalen
We Are Sthlm under fem dagar i Kungsträdgården

Under de fem festivaldygnen 15–19 augusti 2017 för ungdomsfestivalen We Are Sthlm i Kungsträdgården ("Kungsan") i Stockholm har ungefär 97 anmälningar med koppling till festivalen kommit till polisens kännedom.

Däribland:
  56 anmälningar gällande narkotikabrott
  9 anmälningar gällande sexuellt ofredande
  8 anmälningar gällande misshandel
  8 anmälningar gällande brott mot knivlagen.

Brottstyperna har ansetts relevanta att följa i samband med festivalen eftersom de förekommer ofta vid större evenemang.

De siffror och brottsrubriceringar som publiceras under festivalveckan är högst preliminära. Det kommer in anmälningar på olika sätt till Polisen och kan komma att registreras i efterhand. Det är först en tid efter att festivalen är avslutad som Polisen kan ha en tydligare bild av hur många brott som egentligen har anmälts.

STOCKHOLMS KULTURFESTIVAL. Norrbro förvandlades under Kulturfestivalen till ett stort veckolångt äventyr med barnfamiljeföreställningar mellan Operan och Slottet (i bakgrunden).

 

Positiva och negativa kommentarer från festivalbesökare

Exempel på besökarnas kommentarer i sociala medier om Stockholms Kulturfestival och ungdomsfestivalen We Are Sthlm under festivalveckan 2017:

"Måste nog vara den anonymaste festivalen någonsin. Väldigt få Stockholmare vet ens om att den äger rum. Nog hög tid att satsa på lite marknadsföring och boka in större arrangemang och artister..."

"En av de bästa kvällar på länge. Otroligt roligt att se hela Gustav Adolfs torg fullt med bollywooddansande människor i alla åldrar!!!!"

"Så kul att det var mycket för barn. Min son blev helt överlycklig att han fick prata med brandmän, sitta i brandbil, släcka eld, prova på C PR och kolla in polisbilen. Super härligt initiativ."

"Så mycket att välja på! Norrbro, Skeppsbron, GAT, Kungsan, Kulturhuset Stadsteatern/Plattan. Den som missar att uppleva något av allt som erbjuds, den kan knappast bry sig alls ens."

"Jag har försökt att bevaka och fotografera kring ungdomsfestivalen 'We are Sthlm'. Förra året rapporterades det om ett kaos och sexuella trakasserier mot tjejer som besöker festivalen. Så självklart finns det ett intresse för en frilansfotograf att bevaka detta. ... Första dagen blev jag stoppad flera gånger av arrangörernas egna säkerhetsfolk som sa att man inte fick fota. De två första gångerna förklarade jag att jag var frilansfotograf, att det är en allmän plats och man får faktiskt fota mer eller mindre vad man vill. Vakterna kollade självklart upp de jag sagt och de blev förvånade över att man faktiskt fick fota."

STOCKHOLMS KULTURFESTIVAL. På Skeppsbron nedanför Slottet i Gamla stan hölls en indisk marknad med artistprogram. På scenen i bakgrunden ses gruppen Puerto Candelaria uppträda. Fotograferat den 15 augusti 2017 strax före klockan 22.

 

Höststart den 15 augusti för Kulturhuset
Stadsteatern med nyöppning av biblioteket

I anslutning till Stockholms Kulturfestival rivstartade kulturhösten den 15 augusti 2017 på Kulturhuset Stadsteatern vid Sergels torg: Höstsamling, öppet hus, nyöppning av det ombyggda biblioteket och invigning av scenen "Idag på Plattan"!

Höstsamlingen på Sergels torg gav smakprov på bland annat "Våra drömmars stad "och "My Fair Lady".

Öppet hus med guidade specialvisningar, fri entré till utställningar, hemlig liveakt och streetdance-workshop. Även repetitionerna på teaterscenerna öppnades för allmänheten med möjlighet till förhandstitt på "Mio, min Mio" och "Lite lugn före stormen".

Nyöppning av det ombyggda biblioteket på våning 2, med delarna TioTretton, Serieteket, Film & Musik och Skönlitteratur & Konst.

– I det utökade TioTretton får alla mellan 10 och 13 år en möjlighet att också pröva på rörelse och lek i biblioteket. Vi arbetar med berättelser och våra kroppar är fantastiska resurser när det gäller att berätta en historia! Det säger Åsa Mårtensson, Litteratur- och bibliotekschef på Kulturhuset Stadsteatern, i ett uttalande.

Invigning av scenen "Idag på Plattan" där Kulturhuset Stadsteatern kommer att bjuda på konst, debatter och evenemang av olika slag direkt på Sergels torg.

– För många är Plattan ett torg som man bara passerar igenom på väg någon annanstans. Men med den här utomhusscenen hoppas jag att Plattan istället blir ett torg som man vill stanna upp på för att ta del av kulturupplevelser. Att det är ett ställe där man vill vara, säger Kulturhuset Stadsteaterns VD Benny Fredriksson.

KULTURHUSET STADSTEATERN. Det ombyggda biblioteket på våningsplan 2 nyöppnades den 15 augusti 2017 – samma dag som Stockholms Kulturfestival inleddes. Biblioteket är en mötesplats för vår tids biblioteksanvändare, framhåller Kulturhuset Stadsteaterns bibliotekschef Åsa Mårtensson. Här kan man läsa, lyssna, spela, studera och träffas – allt under ett och samma tak.

Publicerat: 20 augusti 2017. Kompletterat: 22 augusti 2017 (angående antalet besök på We Are Sthlm).

 

Anders Ygeman ny gruppledare
(S) i riksdagen: Ångrar inget
jag gjort som inrikesminister


VIDEO (57 sekunder). Anders Ygeman intervjuas i videoklippet av Stockholms Varjehanda strax efter att ha valts till ny gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen vid 17-tiden den 8 augusti 2017. Intervjun gjordes i Sammanbindningsbanan, som är en 45 meter lång sal mellan Socialdemokraternas grupplokal (f d Andra kammarens sal) och Moderaternas grupplokal (f d Första kammarens sal). Den praktfulla Sammanbindningsbanan med utsikt över Norrbro, Strömparterren och Strömmen används för mottagningar och andra evenemang.

 

Socialdemokraternas riksdagsgrupp valde den förutvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) till partiets gruppledare i riksdagen på ett extrainsatt möte tisdagen den 8 augusti 2017.

– Jag är glad för förtroendet och ser fram emot att tillsammans med andra partier i riksdagen bygga Sverige starkare, säger Anders Ygeman i ett uttalande.

Bakgrunden är att statsminister Stefan Löfven på en presskonferens i regeringsbyggnaden Rosenbad den 27 juli 2017 meddelade att Anders Ygeman hade begärt och beviljats entledigande som statsråd. Att Anders Ygeman avgick som inrikesminister var en konsekvens av regeringens hantering av Transportstyrelsens IT-haveri.

Statsministern föreslog samtidigt Anders Ygeman som ny ledare för partiets riksdagsgrupp. Denne valdes enhälligt till gruppledare och efterträder Tomas Eneroth (S), som har tillträtt som ny infrastrukturminister efter Anna Johansson (S).

Anders Ygeman föddes 1970 och blev riksdagsledamot första gången 1995. Han har bland annat varit ordförande för miljö- och jordbruksutskottet samt för trafikutskottet innan han 2014 utsågs till inrikesminister. Anders Ygeman är sedan 2016 ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm.

Publicerat: 9 augusti 2017.

 


ANNONS


 

Transportstyrelsens skugga faller över regeringen

Infrastrukturministern på pressfika:
Styrelseordföranden och generaldirektören har
bytts ut efter att ha förlorat regeringens förtroende


VIDEO (34 sekunder). I regeringens pressfika den 20 juli 2017 i Rosenbad medverkade fyra socialdemokratiska statsråd: Från vänster inrikesministern Anders Ygeman, ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson, infrastrukturministern Anna Johansson samt närings- och innovationsministern Mikael Damberg.

 

Regeringen anordnar varje sommar så kallade pressfika med företrädare för press, radio och TV direkt efter regeringsmötena under semesterperioden. Dessa pressfika startar vid 10-tiden under sex torsdagar. Närvarande statsråd i den decimerade sommarregeringen redogör för dagens regeringsbeslut och andra aktuella frågor. Vid bra väder sker detta utomhus på en av de två innergårdarna i regeringsbyggnaden Rosenbad. Vid dåligt väder intar regeringen och massmedia sitt kaffe, te och tilltugg inomhus i Rosenbads gästmatsal.

Inpasseringskontrollen för massmedia är rigorös: Ungefär som för flygpassagerare på Arlandas utrikesterminal. Ett 20-tal journalister och fotografer deltog i pressfikat den 20 juli 2017, däribland Stockholms Varjehandas fotograferande reporter.

Regeringsmötet torsdagen den 20 juli och det efterföljande pressfikat leddes i statsministerns frånvaro av statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Även statsråden Anna Johansson (S), Anders Ygeman (S) och Mikael Damberg (S) deltog. I regeringssammanträdet närvarade även statsråden Anna Ekström (S) och Gustav Fridolin (MP), vilka dock av någon anledning uteblev från pressfikat.

Dagens viktigaste ärende gällde de dramatiska konsekvenserna av avslöjandena kring Transportstyrelsens bristande IT-säkerhet.

Infrastrukturminister Anna Johansson redogjorde för regeringens dagsaktuella beslut om förändringar i Transportstyrelsens ledning.

Regeringen beslutade att frågan om generaldirektören Maria Ågren ska avskedas från sin anställning som generaldirektör i regeringskansliet ska anmälas till Statens ansvarsnämnd. Detta med anledning av att Maria Ågren enligt ett av henne den 28 juni 2017 godkänt strafföreläggande om 70 dagsböter har gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 §.

Regeringen beslutade även den 20 juli att entlediga Rolf Annerberg från uppdraget som ordförande i styrelsen för Transportstyrelsen. Till ny ordförande utsågs Anita Johansson.

Anita Johansson har en bred yrkeserfarenhet från bland annat Regeringskansliet, AFA Försäkring, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Verket för högskoleservice. Tidigare har hon även deltagit som expert i flera statliga utredningar. Just nu är hon särskild utredare i Utredningen om samordning av särskilda persontransporter.

Anita Johansson bedriver för närvarande egen konsultverksamhet och är vice ordförande i Försäkringskassan i Stockholm samt ledamot i Inlandsinnovation AB och Luleå Tekniska Universitet.

Av den nu offentliggjorda förundersökningen framgår det att Transportstyrelsens styrelse har blivit informerad om det beslut att göra avsteg från gällande lagstiftning som generaldirektören har fattat.

Regeringens uppfattning är att styrelsen utifrån sitt ansvar borde ha agerat när den fick informationen. Av den anledningen "känner regeringen inte längre förtroende för styrelsens sätt att hanterara situationen och har för avsikt att på ett ansvarsfullt sätt byta ut relevanta delar av styrelsen".

Den 17 juli 2017 meddelade Transportstyrelsens ordförande Rolf Annerberg att han vill entledigas från sitt uppdrag av personliga skäl. Regeringen entledigade Rolf Annerberg från uppdraget vid regeringssammanträdet den 20 juli.

Tre veckor tidigare, den 29 juni 2017, beslutade regeringen att utse Jonas Bjelfvenstam till generaldirektör för Transportstyrelsen. Han var sedan den 19 januari 2017 vikarierande generaldirektör för myndigheten efter Maria Ågren. Jonas Bjelfvenstams förordnande gäller under sex år. Tidigare har Jonas Bjelfvenstam varit generaldirektör och chef för Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Transportstyrelsen är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets område.

Transportstyrelsen arbetar för att "uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg".

Transportstyrelsen tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur de efterlevs. Myndigheten arbetar med hjälp av sina register med avgifter, ägarbyten m m.

Tansportstyrelsen i siffror: Finns på 13 orter i landet. Har cirka 1 820 medarbetare. Den största delen av verksamheten finns i Borlänge, Norrköping (huvudkontor) och Örebro.

Regeringens pressfika den 20 juli avslutades med individuella intervjuer med statsråden på Rosenbads innergård. Till höger ses infrastrukturminister Anna Johansson svara på frågor från SVT:s reporter.

 

Övriga intressanta regeringsbeslut den 20 juli 2017 i korthet:

Inrikesminister Anders Ygeman redogjorde för flera beslut som regeringen fattade. Polismyndigheten får i uppdrag att redovisa hur och i vilken utsträckning informationsutbyte sker med kommuner och relevanta myndigheter i syfte att motverka terrorism. Polismyndigheten ska även analysera och redovisa vilka ytterligare åtgärder myndigheten kan vidta för att utveckla informationsutbytet inom ramen för nu gällande lagstiftning.

Polismyndigheten får även i uppdrag att redogöra för sina behov av ytterligare möjligheter till samverkan med brottsbekämpande myndigheter i Norge och Finland.

Polismyndigheten får dessutom i uppdrag att stärka förmågan att bemöta personer med psykisk ohälsa och att vidta åtgärder för att stärka myndighetens kompetensförsörjning.

– Polismyndigheten står inför stora personalförstärkningar och behöver öka rekryteringen, ta fram fler polisutbildningsplatser och förbereda utökade möjligheter till distansutbildning, framhåller inrikesminister Anders Ygeman.

Regeringen beslutade även om tilläggsdirektiv till 112-utredningen för en ökad säkerhet för blåljuspersonal och för att säkerställa effektiva hjälpinsatser. 112-utredningen ges därmed också i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för hur polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård samt den nationella alarmeringsfunktionen på ett effektivt sätt ska kunna dela information med varandra.

Utbildningen till specialistsjuksköterska ska möta behoven i framtidens hälso- och sjukvård. Därför ger regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över utbildningen till specialistsjuksköterska. Utredaren ska också se över frågor som rör barnmorskeutbildningen och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Till särskild utredare har Kenth Nauclér utsetts. Han är legitimerad sjuksköterska och ordförande för Röda Korsets högskola. Har tidigare bland annat varit förbundsdirektör för Arbetsgivaralliansen samt förhandlingschef på Vårdförbundet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2018.

– Många arbetsgivare uppger att de har svårt att rekrytera specialistsjuksköterskor samtidig som flera lärosäten trots studentunderlag har svårt att utöka utbildningsplatserna. Det är därför mycket angeläget att vi tittar på hur vi kan ta bort flaskhalsar, förenkla och öka yrkets attraktivitet så att vi får fram fler och bättre utbildade specialistsjuksköterskor för att möta morgondagens vårdbehov. Det framhåller Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Regeringen beslutade vidare att tillsätta en särskild utredare, Åsa Karle, för att bland annat kartlägga och analysera skolornas arbete med stöd och elevhälsa. Utredaren ska lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever, såväl flickor som pojkar, att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2019.

Ett annat beslut som regeringen tog den 20 juli var att inom ramen för den nationella cykelstrategin ge Tillväxtverket i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning och sammanställning av det pågående arbetet inom turism- och rekreationscykling. Det gäller bland annat cykelleder.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg intervjuades i samband med regeringens pressfika den 20 juli. På hans initiativ tog regeringen tidigare på förmiddagen tre beslut som syftar till att förenkla tillvaron för företagare.

 

Avslutningsvis på regeringens pressfika den 20 juli presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg tre beslut som del i ett förenklingspaket för att göra livet enklare för småföretagare. Vid sidan om konkurrens och kompetensförsörjning upplever många företag att lagar och myndighetsregler är hinder för tillväxt.

Tillväxtverket får i uppdrag att titta på dels hur den nya digitala tekniken kan användas för att skapa bättre informationsutbyten mellan olika myndigheter, dels hur olika handläggningstider kan kortas.

Tillväxtverket får även i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för att skapa enkla digitala lösningar som stimulerar samverkan mellan myndigheter. För många företag kan samlad information från myndigheterna förenkla vardagen, speciellt för företag som behöver kontakta flera kontrollmyndigheter som till exempel Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Statskontoret får i uppdrag att undersöka om Regelrådet ska få utökat ansvar att se hur EU-lagstiftning kan förenas i svensk lagstiftning på ett sätt som är mindre betungande för företagen.

Kvarteret Rosenbad i Stockholm är centrum för Sveriges regering och regeringskansli. Det är därifrån statsministern styr landet. Entrén närmast i bild kallas för Kopparporten och är säkerhetsingången för journalister, fotografer och andra besökare. Längre bort skymtar Rosenbads huvudentré. Till vänster ses en del av Rosenbadsparken och i bakgrunden Konstakademiens byggnad. I förgrunden promenerar ett par turister på Strömgatan. Fotograferat den 20 juli 2017.


Publicerat: 22 juli 2017.

 


ANNONS


 

Jätteprojektet Citybanan
i Stockholm är nu öppnat –
invigdes av statsministern

Odenplan kan bli Sveriges
näst största trafiknav


VIDEO (86 sekunder). Programledaren Rickard Olsson uppmanade statsminister Stefan Löfven, infrastrukturminister Anna Johansson, trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons och finansborgarrådet Karin Wanngård att gemensamt trycka på invigningsknappen för Citybanan den 9 juli 2017. Videoklippet från ceremonin på Odenplan i Stockholm visar även den överraskande effekten av knapptryckningen.

 

Måndagen den 10 juli 2017 klockan 05.04 på morgonen avgick som planerat det första ordinarie pendeltåget på Citybanan i Stockholm. Jätteprojektet Citybanan har därmed öppnats: En ny tunnel under Stockholm och två nya underjordiska pendeltågsstationer (Stockholm City och Stockholm Odenplan). Invigningen skedde dagen dessförinnan, söndagen den 9 juli vid 12-tiden, med festligheter inför mycket folk utomhus på Odenplan.

Citybanan är en sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Stockholms Södra (på Södermalm) och Tomteboda (i Solna). Citybanan omfattar de helt nya pendeltågsstationerna Stockholm City (under T-Centralen) och Stockholm Odenplan (under tunnelbanestationen Odenplan).

Stockholm Odenplan har byggts som tvåspårsstation, medan Stockholm City har byggts som fyrspårsstation.

Citybanans två nya spår är en del av Stockholms läns pendeltågsnät. Med Citybanans två nya spår under jorden fördubblas kapaciteten för all järnvägstrafik genom Stockholm. Alltså även för fjärrtågen, regionaltågen och godstågen som fortsätter att åka på den så kallade Getingmidjan (bestående av två spår i nordsydlig riktning mellan Riddarholmen och Gamla Stan).

Citybanan har därmed stor betydelse för Sveriges tågtransporter.

Citybanan byggdes under åren 2009–2017 och är till följd av sina utmaningar (inte minst den nedsänkta Söderströmstunneln under Riddarfjärden) ett resultat av ingenjörskonst i världsklass. Sammanlagt har uppemot 20 000 personer arbetat med att anlägga Citybanan. Under årens lopp har projektet drabbats av fem dödsolyckor.

I och med att den sex kilometer långa tunneln nu ansluter till de befintliga pendeltågsspåren i söder (Stockholms Södra station) och i norr (Tomteboda-området i Solna) har den hittillsvarande pendeltågsstationen Karlberg blivit öveflödig och därmed stängts för gott.

Den "tekniska livslängden" för hela Citybanan bedöms vara minst 120 år med förutsatt underhåll.

Den 24 januari 2009 togs det första spadtaget. Byggandet av Citybanan började. Det pågick till den 10 juli 2017. Således i ungefär åtta och ett halvt år. Blev klart cirka ett halvår tidigare än planerat, vilket är ovanligt för stora byggprojekt.

Dessutom hölls budgeten, enligt uppgift. Citybanan har kostat 16,8 miljarder kronor på den prisnivå som gällde i januari 2007.

Invigningsprogrammet för Citybanan den 9 juli ute på torget på Odenplan sågs av uppskattningsvis ett tusental personer. I bakgrunden ses det höga Läkarhuset och skymtar Stadsbiblioteket.

 

Festligheterna under invigningsdagen för Citybanan den 9 juli 2017 inleddes klockan 11 inför ett tusental åskådare framför den tillfälliga scenen på Odenplan. Det blev underhållning med "husbandet" The Soul Company, Frälsningsarméns lokala kör Vasa Gospel och artistgruppen Panetoz. Dagens konferencier var TV-programledaren Rickard Olsson.

Klockan 11.30 startade den officiella invigningsceremonin med intervjuer och anföranden av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, SL:s verkställande direktör Caroline Ottosson, trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) från Stockholms läns landsting, infrastrukturminister Anna Johansson (S), finansborgarrådet Karin Wanngård (S) från Stockholms stad och sist men inte minst statsminister Stefan Löfven (S). Invigningen kulminerade med en gemensam knapptryckning av de fyra politikerna.

Därefter öppnades pendeltågsstationen Stockholm Odenplan för gästerna, pressen och allmänheten. Nere på stationen spelade Lilla Akademien och The Marching Band.

Under eftermiddagen bjöds besökarna på gratis provturer i nya pendeltågsvagnar mellan Stockholm Odenplan och Stockholm City. På den sistnämnda stationen kunde man ta del av konstnärssamtal, hiphop-gruppen Base 23, jonglören Trevor och Karis Hot Six.

Bland de första att besöka den nya pendeltågsstationen Stockholm Odenplan var från vänster trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M), statsminister Stefan Löfven (S), finansborgarrådet Karin Wanngård (S), infrastrukturminister Anna Johansson (S) och trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Odenplan är på väg att bli Sveriges näst största trafiknav (efter Stockholms citykärna). Redan beslutat är att Tunnelbanan ska byggas ut med en ny linje från Odenplan till Arenastaden i Solna. Den nya linjen får färgen gul och knyts samman med Gröna linjen vid Odenplan. Utmed sträckan byggs tre stationer: Hagastaden, Hagalund och Arenastaden. Planerad byggstart 2018. Planerad trafikstart 2024.

Det är också beslutat att Stockholms läns landsting ska förlänga Roslagsbanan från Universitetet i tunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till T-Centralen. Investeringskostnaden är 7,1 miljarder kronor. Täby kommun åtar sig i gengäld att bygga 16 200 bostäder, Vallentuna kommun 5 650 bostäder, Österåkers kommun 7 020 bostäder och Stockholms stad (kommun) 500 bostäder. Roslagsbanans förlängning projektstartar år 2026 och kan öppnas för trafik 2038.

På podiet i station Stockholm Odenplan där musikgruppen Lilla Akademien sitter berättade från vänster Citybanans projektchef Kjell Åke Averstad, Storstockholms Lokaltrafiks (SL) VD Caroline Ottosson och statliga Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon under invigningsdagen om hur jätteprojektet genomfördes. Bland lyssnarna ses från höger ryggarna på trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M), statsminister Stefan Löfven (S), finansborgarrådet Karin Wanngård (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S) samt profilen på trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

De båda nybyggda underjordiska pendeltågsstationerna Stockholm City (på fotot) och Stockholm Odenplan är ljusa och rymliga. De är även försedda med "plattformsavskiljande väggar", som förutsätter att tågförarna stannar med precision framför dörröppningarna.

På Citybanans båda pendelstågsstationer har glasväggar installerats längs plattformarna mot spårområdet. Dessa "plattformsavskiljande väggar" (PFA-väggar) går från golv till tak och är de första i sitt slag i Sverige. Dörrarna i glasväggarna öppnas först när ett pendeltåg har stannat och öppnar sina dörrar för påstigning och avstigning. PFA-väggarna "gör att ventilationen och temperaturen på plattformen är lättare att reglera och kan hållas på en behaglig nivå året runt. Som väntande resenär slipper man det drag som annars uppstår i tunnlar. Eftersom glasdörrarena bara är öppna under på- och avstigning finns det heller inte någon risk att ramla ner på spåret". Detta framgår av Trafikverkets exklusiva publikation "Underverk under Stockholm – en bok om Citybanan".

Publicerat: 10 juli 2017.

 


ANNONS


 

President, Guldpalmsvinnare
och kardinal bland Sveriges
Radios sommarvärdar i år

Här är alla årets 58 sommarvärdar samlade för gruppfotografering på scenen i Berwaldhallen under pressträffen den 14 juni 2017. Några av sommarvärdarna är representerade med handhållna porträttfoton.

Sveriges Radio intervjuar två av årets sommarvärdar under den direktsända pressträffen den 14 juni i Berwaldhallen. Från vänster: Programledaren Johar Bendjelloul, handbollsspelaren Linnéa Claeson, den rullstolssittande äventyraren Aron Anderson och Sommars programchef Bibi Rödöö.

 

Den 14 juni 2017 klockan 13.00–14.00 presenterades årets Sommarvärdar i en direktsändning i radions P1 från Berwaldhallen i Stockholm. Radiochefen Cilla Benkö, VD för Sveriges Radio AB, påannonserade sändningen från Berwaldhallens scen. Programledare var Sommarchefen Bibi Rödöö och Johar Bendjelloul.

Sommar är ett av Sveriges Radios äldsta och mest populära program. Sedan 1959 har programmet sänts med start klockan 13.

Programmen Sommar i P1 och Vinter i P1 syftar till att vara "genomtänkt och begåvad radio med intressanta människor som roar och berör".

Sommar i P1 sänds i år från och med midsommardagen den 24 juni fram till och med söndagen den 20 augusti klockan 13.00–14.30. Repris klockan 22.30 utom på "helger" då reprisen börjar klockan 22.05.

Den här sommaren blir det för första gången möjligt att lyssna på dagens Sommarvärd redan från klockan 07 på morgonen – då släpps nämligen poddversionen av Sommar i P1.

– Sommar är en av få kvarvarande lägereldar i vårt land. Väldigt många tycker om att lyssna på direktsändningen klockan 13. Vi gläder oss åt att en stor och växande skara lyssnar på Sommar som podd. I år kan man välja att lyssna på dagens Sommarpratare redan till frukost, säger Sommars programchef Bibi Rödöö.

Ända sedan 2005 har det varit möjligt att höra programmet i efterhand. Varje år ligger Sommar i toppen på listorna över mest lyssnade poddar. I en undersökning av Novus 2016 angav motsvarande nära 2,5 miljoner personer att de någon gång har lyssnat på Sommar i P1 som podd.

Först ut av årets 58 Sommarvärdar blir operasångaren Rickard Söderberg på midsommardagen. Sist ut blir skådespelaren Stina Ekblad den 20 augusti. Hon är en av årets fyra tidigare Sommarvärdar.

För första gången är en president Sommarvärd: Tarja Halonen var grannlandet Finlands president under perioden 1 mars 2000 – 1 mars 2012. Hon ska prata om oss nordbor i vår gemensamma värld. Republiken Finland firar 100-årsjubileum i år.

Den 105-åriga bloggaren Dagny Carlsson är den genom tiderna äldsta Sommarvärden. Mellan henne och årets yngste värd, skådespelaren William Spetz, skiljer det 84 år.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, som nyligen utsågs av påven till att bli den förste svenske kardinalen någonsin, utlovar en "salig blandning" av musik i sitt program. Författaren Johannes Anyuru konverterade som vuxen till islam. Hans Sommarprat handlar om "att finna och försvara sanningen i terrorns virvlar".

Den tidigare förbundskaptenen för det engelska fotbollslandslaget, Roy Hodgson, ska försöka sammanfatta sina 40 år i den internationella fotbollsvärlden. Det ska han göra på svenska, som han lärde sig under tiden som tränare i Sverige. Från sportens värld möter vi även Sveriges främsta simmare, Sarah Sjöström.

Johan Kuylenstierna, som har arbetat med klimatforskning i både Arktis och Antarktis, ska berätta om varför vi behöver sätta människan mer i centrum i miljöarbetet. Andra experter som delar med sig av sin kunskap i år är kriminologen Jerzy Sarnecki och måltidsforskaren Richard Tellström.

Från näringslivet deltar i år en färgstark kvartett: Barbro Ehnbom berättar om livet på Wall Street i New York. Swedbanks verkställande direktör Birgitte Bonnesen pratar om att ta vara på chanser och om att hantera motstånd. De välkända skånska företagsledarna Percy Nilsson och Rune Andersson talar om vikten av vänskap respektive slumpens inverkan.

Författaren Fredrik Backman (som skrev den prisade boken "En man som heter Ove"), filmregissören Ruben Östlund (som nyligen vann Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes) och filmstjärnan Harriet Andersson (som var en av Ingmar Bergmans favoriter) är tre av årets kulturpersoner.

Två andra "som gör en Sommar" är musikerna Gullan Bornemark och Per Gessle. Båda har komponerat många låtar som är lätta att sjunga med i. Den Europaturnerande artisten Tove "Tove Lo" Nilsson är en ny stor hitmakare, som också hörs i sommar.

Ytterligare en bornemarkare är sommarpratare i år: Filosofen Jonna Bornemark. Ja, hon och Gullan är släkt.

Det pågår en gigantisk förändring för alla invånare i Kiruna, där stora delar av staden håller på att flyttas för att ge mer plats för gruvbrytning. Författaren Ann-Helén Laestadius reflekterar över platsens betydelse och sitt samiska ursprung.

Intressant att notera är att tre av de artister som i år pratar i radions Sommar i P1 också i år sjunger i televisionens Allsång på Skansen: Per Gessle, Miriam Bryant och Lisa Ekdahl. Full utdelning i public service för deras del, med andra ord.

Se hela listan över årets Sommarvärdar i spalten till höger på den här sidan.

Se även videointervjun med Täbybon och äventyraren Aron Anderson i Täby Allehanda på www.tabyallehanda.se.

Missa inte heller Radiokörens proffsiga version av signaturmelodin "Sommar, sommar, sommar" på första sidan.


VIDEO (81 sekunder). Tarja Halonen sommarpratar i P1 den 6 augusti 2017. Född (1943) och bosatt i Helsingfors. Hon var president i Republiken Finland under tolv år, 2000–2012. Hon var landets första kvinnliga president. Tituleras fortfarande president. Före presidentperioden var Tarja Halonen medlem i Finlands Socialdemokratiska Parti och som sådan riksdagsledamot, justitieminister och utrikesminister. Hon är gift och har en dotter. Tarja Halonen är utbildad jurist. Har arbetat som advokat och inom den finska fackföreningsrörelsen. Arbetar fortfarande aktivt, speciellt inom FN, för hållbar utveckling. Stark förkämpe för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Var under tidigt 1980-tal ordförande i Seta, Finlands ledande organisation för hbtq-frågor. I videon intervjuas hon av Stockholms Varjehanda om bland annat relationen mellan grannländerna Sverige och Finland.


VIDEO (75 sekunder). Rune Andersson sommarpratar i P1 den 28 juli 2017. Han är 72 år, född i Kyrkhult och bosatt i Sösdala i Skåne. Rune Andersson är en det svenska näringslivets tungviktare. Han förknippas även med fotbollslaget Trelleborgs FF, som han har stöttat ekonomiskt med många miljoner. Rune Andersson var VD och styrelseordförande för industrikoncernen Trelleborg 1983–2002 samt styrelseordförande i bland andra Electrolux, SSAB och Getinge. Grundare och styrelseordförande för Mellby Gård AB. Rune Andersson var delaktig i uppbyggandet av nuvarande Luleå Tekniska Universitet, där han nu är hedersdoktor. Är också ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien. Han föder upp och tävlar med travhästar.


VIDEO (82 sekunder). Jerzy Sarnecki sommarpratar i P1 den 25 juli 2017. Han är 69 år. Född i Warszawa, Polen, och bosatt på Lidingö i Stockholms län. Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi. Anlitas ofta som expert i frågor som rör kriminalitet. Undervisar på flera universitet, högskolor och polisutbildningar. Har bland annat forskat om ungdomsbrottslighet, kriminella nätverk, brottskarriärer och åtgärder mot brott. Jerzy Sarnecki har publicerat över 100 vetenskapliga arbeten, bland annat cirka 15 böcker. En av böckerna, "Hilarys historia", handlar om föräldrarnas liv under nazism och kommunism. Blev utkastad tillsammans med föräldrarna från Polen som 21-åring. Är dyslektiker och har därför aldrig något skrivet manus vid föreläsningar och tal.


Publicerat:  15 juni 2017.

 


ANNONS


 

Årets artister i "Allsång
på Skansen" presenterades
på Sollidens scen


VIDEO (193 sekunder). Programledaren för "Allsång på Skansen", Sanna Nielsen, presenterade årets artister i kronologisk ordning dvs i den ordning som de uppträder i de åtta programmen under perioden 27 juni–15 augusti 2017. Först ut på scenen var Robin Bengtsson, som vann Melodifestivalen och kom femma i Eurovision Song Contest i år.

 

I duggregn tisdagen den 13 juni klockan 11.30 inledde Sveriges Television (SVT) en pressträff för "Allsång på Skansen" på Sollidenscenen. Sammankomsten inleddes med att Skansenchefen John Brattmyhr höll ett välkomstanförande. Sedan presenterade programledaren Sanna Nielsen de artister som ska underhålla Skansenpubliken och TV-tittarna under åtta tisdagskvällar i sommar.

Här är listan över artisterna som ska gästa det populära TV-programmet "Allsång på Skansen" 2017:

27 juni

  • Robin Bengtsson
  • Sabina Ddumba
  • Shima Niavarani
  • Tomas Ledin

4 juli

  • Miriam Bryant
  • Per Gessle
  • Tina Ahlin & Orsa Spelmän
  • Stor & Jireel

11 juli

  • Linnea Henriksson
  • Mando Diao
  • Emmi Christensson

18 juli

  • Miss Li
  • The Boppers
  • Panetoz
  • Wiktoria

25 juli

  • Darin
  • Svante Thuresson & Nisse Landgren
  • Tove Styrke
  • Anna Sköld (Wizex), Sandra Estberg (Martinez), Henrik Sethsson (Casanovas) och Andreas Olsson (Sannex)

1 augusti

  • FO&O
  • Icona Pop
  • Lisa Nilsson
  • Klockan 21-22: "Allsångsscenen är din" med Lisa Nilsson.

8 augusti

  • Jack Vreeswijk
  • Janice
  • Plura
  • The Sounds
  • Lisa Ekdahl & Adam Pålsson

15 augusti

  • Danny Saucedo
  • Malena Ernman & Helen Sjöholm
  • Jill Johnson
  • Anki Albertsson, Linda Olsson, Mercedesz Csampai, Pablo Cepeda, Sussie Eriksson med flera.

SVT reserverar sig för att ändringar kan komma att ske. Listan på SVT:s hemsida uppdateras kontinuerligt då fler artister kommer att släppas under säsongens gång.


VIDEO (49 sekunder). Tomas Ledin medverkar i "Allsång på Skansen" på årets premiärdag den 27 juni. Han är född 1952 i Östersund i Jämtland. Mest känd som sångare, låtskrivare, gitarrist och musikproducent.


VIDEO (26 sekunder). Lisa Nilsson medverkar i "Allsång på Skansen" den 1 augusti. Direkt därefter, klockan 21.00–22.00, sänds den extra allsångstimmen "Allsångsscenen är din" med Lisa Nilsson och hennes gäster. Hon är född 1970 i Tyresö i Stockholms län. Mest känd som sångerska.


VIDEO (46 sekunder). Svante Thuresson medverkar i "Allsång på Skansen" tillsammans med Nisse Landgren den 25 juli. Svante Thuresson är född 1937 i Stockholms stad. Mest känd som jazzsångare.

 

"Allsång på Skansen" sändes första gången i SVT den 3 augusti 1979. Ytterligare tre program sändes samma sommar. 1980 sändes åtta program och 1984 sändes fyra program. Sedan 1990 har Allsång på Skansen sänts varje sommar i SVT.

Allsångskvällarna startar klockan 19.30. SVT börjar sända direkt från Sollidenscenen klockan 20.00. Dessförinnan under dagen pågår repetitioner. Vid 17-tiden brukar det vara dags för generalrepetition.

Publiken på plats på Skansen får efter TV-sändningen ytterligare en halvtimmes underhållning. Numera finns möjlighet att se den extra halvtimmen på svtplay.se.

Programledare för "Allsång på Skansen" har under årens lopp varit Sven Lilja (1935–1950), Egon Kjerrman (1956–1966), Bosse Larsson (1974–1993), Lasse Berghagen (1994–2003), Anders Lundin (del av 2003 samt 2004–2010), Måns Zelmerlöw (2011–2013), Petra Marklund (2014–2015) och den nuvarande programledaren Sanna Nielsen (2016–).

Skansen uppger sig vara världens äldsta friluftsmuseum. Skansen visar Sverige med djur, hus och gårdar från hela landet. Där berättas Sveriges historia, hur man levde förr med naturens förutsättningar, tidens seder och bruk, arbete, fest och vardag.

Så här såg den lilla och tappra publiken ut uppifrån Sollidenscenen på Skansen under den öppna pressträffen med presentation av årets allsångsartister på förmiddagen den 13 juni: En grupp förskolebarn och några äldre besökare i duggregnet. När TV-sändningarna från "Allsång på Skansen" drar igång tisdagen den 27 juni klockan 20 får man däremot räkna med fullsatta åskådarplatser. I bakgrunden ses Sollidens restaurangbyggnad.

 

Projektledare för "Allsång på Skansen" är Per Rådelius, SVT. Kommunikationsansvarig på SVT är Annika Enmalm.

Kapellmästare för allsångsorkestern är Stefan Brunzell, som även spelar keyboard.

Se även videointervjun med allsångsdebutanten och melodifestivalsegraren Robin Bengtsson i Täby Allehanda på www.tabyallehanda.se.

Publicerat: 13 juni 2017.

 

Folkfest igen för 26:e året
med Smaka på Stockholm
i Kungsträdgården

Vattendammen i Kungsträdgården får ge plats åt ätande och drickande besökare under Smaka på Stockholm den 1–6 juni. Samtliga foton i reportaget därifrån togs vid lunchtid den 2 juni 2017.

 

Huvudstadens försommarfest "Smaka på Stockholm" öppnade i år den 1 juni 2017 och pågår under sex dagar fram till och med nationaldagen den 6 juni. På plats finns flera av landets främsta kockar, 19 restauranger, 13 food trucks, 16 dryckestält, 40 bagare och 30 mathantverkare. Årets största nyhet är FoodTech Village som visar tekniska innovationer inom matbranschen.

Smaka på Stockholm har under 26 år i Kungsträdgården, populärt kallad Kungsan, vuxit till "en av världens största matfestivaler med 350 000 besökare per år" enligt arrangörerna själva. Det är svårt att beräkna antalet besökare eftersom det är fritt tillträde till parken. Evenemanget drivs av Anders Sewerin och Johan Turesson.

– Den största utmaningen för en matfestival i den här storleken är att erbjuda något intressant för alla oavsett intresse och kunskapsnivå, säger Anders Sewerin i ett pressuttalande. Han har varit med och grundat Smaka på Stockholm.

– Därför har vi nu skapat ett utbud som både går djupare och bredare än någonsin. Nytt för året är en pizzaugn som leds av bagaren Sébastien Boudet. Den bemannas av kockar som Mathias Dahlgren, Sayan Isaksson, Niklas Ekstedt, Filip Fastén med flera. Från lunch till middag varje dag turas de om att baka sina favoritpizzor.

En av många medverkande i årets Smaka på Stockholm i Kungsträdgården är Lidingö Saluhall, som lockar med fisk, skaldjur och hemgjord korv.

 

Den största nyheten på Smaka på Stockholm är dock satsningen på Foodtech. Parallellt med festivalen sker "Sweden Foodtech – The Big Meet". Det är ett internationellt möte mellan entreprenörer och aktörer inom livsmedelsindustrin.

Flera av företagen finns även på plats i Kungsträdgården och skapar FoodTech Village. Där kan besökare uppleva allt från köksodlingar till hälsoappar.

Under Foodtech-temat tävlar superdatorn Chef Watson från IBM Watson mot kända kockar i matlagning på stora scenen. Kocken Ulf Wagner skriver historia med en 3D-skrivare för mat.

På schemat finns även en stadskamp mellan Stockholm och Göteborg, kockdueller, dryckesprovningar och Pop-up-krogen med bland andra Punk Royale.

Samtliga aktiviteter och konserter på stora scenen är kostnadsfria att se och höra. Bland de 32 artisterna och artistgrupperna finns Moneybrother, Kayo, Blacknuss och Lustans Lakejer.

Under matfestivalen kommer cirka 200 000 portioner mat att tillagas. Besökarna beräknas dricka fler än 200 000 glas öl och vin samt ungefär lika många glas alkoholfria drycker.

Som vanligt har vädret skiftat hittills under festivaldagarna: Ganska mycket solsken, en del regn och emellanåt blåsigt och kyligt. För det mesta välbesökt.

Reaktionerna bland besökarna är blandade att döma av inläggen på Smaka på Stockholms facebooksida. De flesta besökarna tycks vara mycket nöjda: Deras vanligaste betyg är fem och fyra stjärnor av fem möjliga.

Bland de kritiska inläggen förekommer kommentarer som till exempel "Riktigt urdåliga coverband" spelade på scenen, "borde vara mindre portioner och billigare så besökare kan prova mat från flera olika ställen" och "mögel och fågelbajs på borden, har ni inte tänkt att det skall vara rent för era gäster att äta".

Det finns många varianter av hamburgare att tillgå under matfestivalen Smaka på Stockholm.

Publicerat: 4 juni 2017.

 


ANNONS


 

Avtal om jättesatsning på
kollektivtrafik och bostäder
i Stockholmsregionen

Fredagen den 21 april 2017 undertecknades avtalen för gigantiska kollektivtrafiksatsningar på över 25 miljarder kronor och mer än 100 000 nya bostäder i Stockholmsregionen. Vid pressträffen nere i Fridhemsplans tunnelbanestation presenterades detaljer kring finansieringen samt en tidplan.

Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att förhandla om åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken och ökar bostadsbyggandet i storstadsregionerna. I februari 2016 inleddes förhandlingarna med Stockholmsregionen. Den 30 mars 2017 presenterades resultatet, som alltså undertecknades den 21 april.

I pressträffen medverkade förhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman från Sverigeförhandlingen, finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) och trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) från Stockholms läns landsting, finansborgarrådet Karin Wanngård (S) från Stockholms stad samt kommunstyrelseordförandena Daniel Dronjak (M), Huddinge kommun, Leif Gripestam (M), Täby kommun, Parisa Liljestrand (M), Vallentuna kommun, Michaela Fletcher (M), Österåkers kommun, och Pehr Granfalk (M), Solna stad.

I överenskommelsen ingår en ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö, utbyggd Spårväg Syd, förlängd Roslagsbana in till Stockholms City, en tunnelbanestation i Hagalund i Solna samt över 100 000 nya bostäder kopplade till de olika projekten.

Det är således Sverigeförhandlingen som tillsammans med Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Solna stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåkers kommun har förhandlat fram det nya storstadspaketet.

– Med avtalen på plats tar Stockholm ett steg närmare en avsevärt förbättrad kollektivtrafik och ökad tillgänglighet i Stockholmsregionen. Kopplat till dessa satsningar kommer det att byggas 100 370 nya bostäder i Stockholm fram till år 2035, vilket behövs i ett växande Stockholm. Det säger HG Wessberg, förhandlare i Sverigeförhandlingen.

Ungefär 25 miljarder kronor kostar det att bygga 100 000 nya bostäder (i de gula områdena) och nya kollektivtrafikobjekt (i de lila, blåa och röda linjerna) i huvudstadsregionen. Nu är det avtalat. Blir helt färdigbyggt om ungefär 20 år. Karta: Sverigeförhandlingen, Regeringskansliet.

 

De fyra kollektivtrafikobjekten har en total investeringskostnad på 25,1 miljarder kronor där parterna bidrar gemensamt till finansieringen. Staten står för cirka 63 procent, dvs 15,9 miljarder kronor. Statens bidrag är framför allt baserat på trängselskatt och kommunernas bostadsåtagande. Trängselskatt står för knappt hälften av statens insats, dvs 7,5 miljarder kronor.

Kommunerna bidrar med cirka 24 procent av investeringskostnaden dvs 6,142 miljarder kronor, där medfinansieringen är kopplad till värdeökning på bostäder.

Stockholms läns landsting står för cirka 12 procent, dvs 3,05 miljarder kronor. Finansieringen baseras på restidsnytta. Utöver detta står landstinget för fordon och depåer till ett värde av 5,1 miljarder kronor. Stockholms läns landsting är den part som ansvarar för planering, projektering och genomförande av samtliga objekt.

Sammantaget är kostnaden för de fyra kollektivtrafikobjekten inklusive fordon och depåer 30,2 miljarder kronor.

Av de drygt 100 000 nya bostäderna byggs den största delen, 48 500, som en direkt följd av satsningen på tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Vidare byggs 18 500 bostäder i Huddinge till följd av Spårväg Syd.

Längs med Roslagsbanan byggs 29 370 bostäder, då den förlängs in till Stockholms City. Vid tunnelbanestation Hagalund i Solna byggs 4 000 nya bostäder. Samtliga bostäder ska vara klara senast år 2035 dvs om ungefär 19 år.

Under pressträffen den 21 april 2017 presenterades för första gången de cykelsatsningar i Stockholmsregionen som ingår i överenskommelsen. Det rör sig om totalt 30 cykelobjekt till en investeringskostnad om 477,5 miljoner kronor. Därav består 119,4 miljoner kronor av medfinansiering från staten.

Stockholms stad bygger tre centrala cykelbanor för 198 miljoner kronor. Det blir bland annat en cykelbro mellan Gamla stan och Tegelbacken. Cykelbanorna kommer att byggas under åren 2019–2026. Staten bidrar genom Sverigeförhandlingen med 49,5 miljoner kronor till dessa cykelinvesteringar.

Huddinge kommun bygger ut cykelnätet i kommunen till en total investeringskostnad om drygt 248,5 miljoner kronor. Det är sammanlagt 23 cykelobjekt som kommer att byggas ut under perioden 2018–2027. Staten bidrar genom Sverigeförhandlingen med 62,13 miljoner kronor till dessa cykelinvesteringar.

Täby kommun bygger ut fyra cykelbanor i kommunen till en total investeringskostnad om 31 miljoner kronor. Det gäller tre cykelvägar och cykelparkering i Västra Roslags-Näsby och en cykelväg i Arninge Ullna till station. Utbyggnaden av cykelbanorna kommer att ske under 2018. Staten bidrar genom Sverigeförhandlingen med 7,75 miljoner kronor till dessa cykelinvesteringar.

– Satsningar på ökad tillgänglighet med bra kollektivtrafik och cykel i kombination med en justerad trängselskatt gör att vi får ett mer hållbart Stockholm, säger Catharina Håkansson Boman, förhandlare i Sverigeförhandlingen.

Sverigeförhandlingen samordnar infrastruktur och bostäder för att Sverige ska kunna växa. Arbetssättet är förhandling och samverkan mellan kommuner, regioner och stat. Fokus är på nyttor och samhällsutveckling.

Fakta om de fyra kollektivtrafikobjekten:

Tunnelbana Älvsjö–Fridhemsplan: Stockholms läns landsting bygger ut tunnelbanan mellan Älvsjö och Fridhemsplan till en investeringskostnad på 12,6 miljarder kronor. Tunnelbanan får sex stationer: Älvsjö, Östberga, Årstafältet, Årstaberg, Liljeholmen och Fridhemsplan. Projektstart planeras till år 2022 och kan öppnas för trafik 2035. Stockholms stad åtar sig att bygga 48 500 bostäder. Stockholms stad bygger också tre centrala cykelbanor.

Spårväg Syd: Stockholms läns landsting bygger ut Spårväg Syd mellan Älvsjö i Stockholms stad och Flemingsberg i Huddinge kommun till en investeringskostnad på 4,2 miljarder kronor. Spårvägen kommer att gå via Masmo, Kungens kurva, Skärholmen, Segeltorp och Fruängen. Spårväg Syd planeras projektstarta 2024 och kan öppnas för trafik 2034. Huddinge kommun åtar sig att bygga 18–500 bostäder. Huddinge bygger dessutom sammanlagt 23 cykelobjekt.

Roslagsbanans förlängning till City: Stockholms läns landsting förlänger Roslagsbanan från Universitetet i tunnel via en ny station vid Odenplan och vidare till City T-Centralen. Investeringskostnaden är 7,1 miljarder kronor. Täby kommun åtar sig att bygga 16 200 bostäder, Vallentuna kommun 5 650 bostäder, Österåkers kommun 7 020 bostäder och Stockholms stad 500 bostäder. Roslagsbanans förlängning projektstartar år 2026 och kan öppnas för trafik 2038. Täby kommun bygger även ut fyra cykelbanor.

Tunnelbanestation Hagalund: Stockholms läns landsting bygger en ny tunnelbanestation vid Hagalund mellan stationerna Arenastaden och Hagastaden till en investeringskostnad på 1,2 miljarder kronor. Bygget av tunnelbanestationen Hagalund sker samlat med utbyggnaden av Gula linjen som öppnas för trafik 2024. Solna stad åtar sig att bygga 4 000 bostäder.


Publicerat: 22 april 2017.

 


ANNONS


 

Stort intresse för nystartad nordisk-hellensk stiftelse hos Stockholms Handelskammare

Stockholms Handelskammares ljusgård var välfylld när Nordiska Hellenska Stiftelsen höll sitt premiärmöte. På fotot talar Konstantin Papaxanthis, som är en av grundarna och styrelseledamöterna av stiftelsen. Han är född och bosatt i Sverige, men har tillbringat tidiga skolår i Grekland. Under nästan 20 år har Konstantin Papaxanthis tillsammans med sin hustru Anna Seddigh (näst längst till vänster på första stolsraden) startat och drivit flera bolag inom ICT/IT-säkerhetsbranschen. Är numera VD och ägare för Scytáles AB, ordförande för Trust1Team Sarl och aktiv förtroendevald i Stockholms Handelskammare.

 

Nordiska Hellenska Stiftelsen (The Hellenic Foundation of the Nordic Countries) höll sin allra första kick-off torsdagen den 23 februari 2017 klockan 17–19 hos näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare på Brunnsgatan 2 i centrala Stockholm.

Premiärmötet var välbesökt med cirka 150 deltagare med intresse för svensk-grekiska relationer, däribland företrädare för Greklands och Cyperns ambassader i Stockholm.

Stiftelsen har grundats av styrelseledamöterna Spiros Mylonopoulos (ordförande), Konstantin Papaxanthis, Kyriakos Eleftheriadis, Carl Mikael Bergendahl Mylonopoulos och Sophia Bergendahl Mylonopoulos. Sekreterare tillika adjungerad styrelseledamot är finanskonsulten Leif Andersson.

Syftet med Nordiska Hellenska Stiftelsen är att genom projekt och via stipendier främja utbildning och forskning med inriktning på det grekiska språket samt på grekisk kultur, samhällsliv och naturvetenskap i Norden.

I samband därmed ska stiftelsen stärka banden mellan de hellenska och nordiska kulturerna, bland annat genom stöd till Hellenic School of Sweden. Skolan grundades 2009 och bedriver grekisk språkundervisning i Stockholm, Solna, Uppsala och Tumba samt erbjuder utbildning på distans via Skype.

Stiftelsens premiärmöte den 23 februari inleddes med ett öppningstal av Stockholms Handelskammares VD Maria Rankka. Därefter presenterades stiftelsen av sin ordförande Spiros Mylonopoulos och styrelseledamoten Konstantin Papaxanthis.

Kvällens huvudtalare var förutvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M). Han talade om betydelsen av invandrade entreprenörer.

I ett kulturellt inslag av Hellenic School framträdde mezzosopranen Katerina Roussou till ackompanjemang av pianisten Johan Sandback. Denne ackompanjerade även Katerina Roussous elev, 16-åriga Anastasia Papaxanthis, i ett sångnummer.


VIDEO (46 sekunder). Stockholms Handelskammares VD Maria Rankka överlämnade ordet till Nordiska Hellenska Stiftelsens ordförande Spyridon "Spiros" Mylonopoulos. Han är född i Aten 1945. Efter åtta års tjänst inom den grekiska handelsflottan tog han sjökaptensexamen. Spiros Mylonopoulos träffade sin blivande hustru Elisabeth Bergendahl 1970 på en grekisk ö och flyttade till Sverige 1974. Han läste till civilekonom vid Lunds Universitet. Tillsammans med sin hustru (som ensam arvtagare) tog han över ansvaret för livsmedelsföretaget Bergendahls. Numera är Spiros Mylonopoulos styrelseordförande för ägar/moderbolaget. Bergendahls startades 1922 och ägs av familjen Bergendahl-Mylonopoulos i tredje och fjärde generationen. Bergendahl & Son AB (kortnamnet är Bergendahls) driver parti- och detaljhandel i Norden och Tyskland genom Bergendahl Food AB (detaljhandel genom City Gross, M.A.T., EKO och Hyllinge Cash samt partihandel till bland annat fria handlare inom Den svenska matrebellen och Matöppet). I koncernen ingår även Granit och Glitter. Koncernen är med en omsättning på 10 miljarder kronor landets femte största detaljhandelsgrupp. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden med inriktning på Food, Fashion och Home Deco av 3 500 anställda i sex länder. Huvudkontoret är beläget i Hässleholm.


VIDEO (48 sekunder). Huvudtalare på det nordisk-hellenska mötet var Fredrik Reinfeldt (M), som i sitt anförande gick hårt åt det som numera kallas "alternativa fakta". Han är numera verksam som föreläsare och rådgivare. Fredrik Reinfeldt var statsminister 2006–2014 och partiordförande i Moderaterna 2003–2015. Han har representerat Sverige i Europeiska Rådet under sina år som statsminister och var den siste ordföranden för det roterande ordförandeskap som ledde EU före övergången till en permanent ordförande. Bland Fredrik Reinfeldts nuvarande uppdrag kan nämnas: Styrelseledamot och seniorrådgivare inom Max Matthiessen, seniorrådgivare för Bank of America Merrill Lynchs verksamhet i Europa, Mellanöstern och Afrika ("EMEA-regionen") samt ordförande för Extractive Industries Transparency Initiative (EITI). EITI är ett internationellt samarbete där 51 länder arbetar för ökad öppenhet kring handel och förvaltning av naturresurser.


Publicerat: 26 februari 2017.

 


ANNONS


 

Astronautmöte på Cosmonova:
Christer Fuglesang (första svensken i rymden) och Jessica Meir (nästa svensk i rymden)

Direkt efter premiärvisningen av 45-minutersfilmen "A Beautiful Planet" i den stora kupolbiografen Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet intervjuades från vänster filmens svenska berättarröst Clara Henry, den astronaututbildade Jessica Meir och astronauten Christer Fuglesang av museets marknadskommunikatör Caroline Borgudd.

 

Lördagen den 10 december 2016 hade rymdfilmen "A Beautiful Planet" svensk premiär i Naturhistoriska riksmuseets biograf Cosmonova i Stockholm. I filmen får man se vår planet Jorden från den internationella rymdstationen ISS (International Space Station) och se astronauternas tillvaro ombord på ISS.

Filmens premiär sammanföll med 10-årsdagen av den svenska astronauten Christer Fuglesangs första rymdresa 2006. Under dagen kunde besökarna lyssna till och fråga ut Sveriges första och hittills enda astronaut med rymderfarenhet Christer Fuglesang och den nästa svenska astronauten Jessica Meir. Hon är examinerad astronaut hos amerikanska Nasa (National Aeronautics and Space Administration).

Astronautmötet hölls dels i anslutning till filmpremiären i Cosmonova, dels i en direktsänd jubileumsföreläsning i museets stora hörsal samma dag.

För exakt tio år sedan, den 10 december 2006, blev Christer Fuglesang historisk när han blev förste svensk i rymden. Fuglesang besökte och byggde på delar till den Internationella rymdstationen, ISS. Den ligger i omloppsbana 400 kilometer över Jorden.

Förra året, 2015, blev nästa svensk godkänd att åka ut i rymden i och med att den svensk-amerikanska Nasa-astronauten Jessica Meir avslutade sin utbildning till astronaut. Hon har chans att bli den första kvinnan på Månen.

Astronauter, eller rymdfarare, har till uppgift att åka ut i rymden för att forska eller för att utföra annat arbete, till exempel reparera satelliter. Enligt Rymdstyrelsen går de flesta bemannade rymdresor till den Internationella rymdstationen, ISS, som ständigt förbättras och utvecklas.

Den europeiska rymdorganisationen Esa (European Space Agency) har en egen astronautkår. Den europeiska astronautkåren har sitt huvudsäte i Köln i Tyskland. För närvarande består kåren av 16 astronauter.

Det har funnits en svensk astronaut i den europeiska astronautkåren, Christer Fuglesang. Han blev den första svensken i rymden när han vid midnatt den 9/10 december 2006 startade färden med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS.

Christer Fuglesang gjorde sin andra flygning till ISS i månadsskiftet augusti/september 2009, även den gången med rymdfärjan Discovery. Under sina vistelser på ISS har han totalt utfört fem rymdpromenader. Han har därmed befunnit sig utanför rymdstationen i 31 timmar och 54 minuter, uppger Rymdstyrelsen.

Christer Fuglesang har således genomfört två uppdrag med rymdfärjan Discovery och tillbringat över 26 dygn i rymden, varav nästan 32 timmar på rymdpromenader. Detta gör honom till Esas mest erfarne astronaut när det gäller rymdpromenader.

Med stor sannolikhet blir Jessica Meir, 39 år, nästa svenska astronaut. Hon är visserligen född i Caribou i delstaten Maine i USA (den 1 juli 1977), men hennes mamma kommer från Västerås och hennes båda systrar är födda i Sverige, enligt Wikipedia.

Jessica Meir har dubbla medborgarskap. Hon beskriver sig själv som både svensk och amerikan. Hon har den amerikanska flaggan på sin overalls vänstra ärm, medan Christer Fuglesang har den svenska flaggan.

Jessica Meir har en examen i biologi från Brown University och en Master of Science Degree i Space Studies från International Space University. Hon disputerade i marinbiologi 2009 vid Scripps Institution of Oceanography. Där har hon studerat djur som lever i extrema miljöer, bland annat  kejsarpingviner i Antarktis och sjöelefanter i Kalifornien.

Innan hon utbildade sig till astronaut arbetade hon även som Assistant Professor på Harvard Medical School.

År 2015 avslutade Jessica Meir två års studier i Nasas 21:a astronautgrupp, enligt Rymdstyrelsen. Nu väntar hon på ett datum för sin första rymdfärd. Själv tror hon att hon får ett uppdrag om två till tre år.

Sedan följer träning under ett par år innan det är dags för uppsändning. Troligen går den första resan till den internationella rymdstationen ISS och den andra förmodligen till Månen. Även en resa till planeten Mars kan bli aktuell.

Den svenska Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet. Den ansvarar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige avseende forskning och utveckling.

Rymdstyrelsen är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. Nitton personer arbetar på Rymdstyrelsens kansli, som ligger i Solna.


VIDEO (113 sekunder). Under pressträffen efter filmpremiären på "A Beautiful Planet" på Cosmonova den 10 december 2016 intervjuades Christer Fuglesang och Jessica Meir. I pressträffen medverkade även Clara Henry (till höger), som är den svenska berättarrösten i filmen. Jessica Meir förstår svenska, men föredrar att tala amerikansk engelska.

Den svenska statliga Rymdstyrelsen har under årens lopp medverkat till att hittills sex satelliter har skjutits upp i rymden. Det framgår av den här sammanställningen, som Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg visade under sitt anförande på jubileumsföreläsningen den 10 december 2016 i Stora hörsalen på Naturhistoriska riksmuseet.


VIDEO (39 sekunder). Den direktsända jubileumsföreläsningen om "Sveriges nutid och framtid i rymden" hölls den 10 december 2016 i Stora hörsalen på Naturhistoriska riksmuseet. Medverkande var från vänster astronauten Christer Fuglesang, Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg och den astronaututbildade Jessica Meir. Moderator var bloggerskan och radioprofilen Clara Henry. Evenemanget avslutades med att de tre föreläsarna singlade ut var sin frisbee med rymdanknytning till publiken.

Publicerat: 11 december 2016. Justerat: 12 december 2016.

 


ANNONS


 

Seminarium på högnivå
om Arlandaregionen som
tillväxtmotor: Två nya start-
och landningsbanor behövs


VIDEO (26 sekunder). Jacob Wallenberg sa på seminariet den 25 november att han vill stärka Arlanda flygplats som nav med fler internationella flygförbindelser. Till höger Arlandaseminariets moderator Willy Silberstein. I förgrunden sitter två andra medverkande: Kommunstyrelseordförandena Mathias Bohman (S), Upplands Väsby, och Klas Bergström (M), Knivsta.

 

På fredagseftermiddagen den 25 november 2016 hölls ett seminarium på temat "Arlandaregionen – navet i Skandinavien" på konferenshotellet Radisson Blu Arlandia vid Arlanda flygplats. I seminariet deltog ett hundratal ledande företrädare för berörda nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer.

Syftet var att förmå berörda parter att kraftsamla för Arlandaregionens utveckling. Målet uppges vara att fram till år 2040 erbjuda 80 000 nya arbetstillfällen.

Seminariet samarrangerades av Arlandaregionen (som består av kommunerna Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna samt det statligt ägda flygplatsbolaget Swedavia AB) och Stockholm Nordost (som består av kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker). Även Uppsala medverkade.

Seminariet öppnades av Täbys kommunstyrelseordförande Leif Gripestam (M), som är årets ordförande för Stockholm Nordost, och Vallentunas kommunstyrelseordförande Parisa Liljestrand (M), som är årets ordförande för Arlandasamarbetet.

Under sina inlägg på seminariet framhöll de hur viktigt det är att få staten, landstinget och andra kommuner att medverka till att Roslagsbanan förlängs både till Stockholms centralstation och till Arlanda flygplats.

Inledningsanförandet hölls av Jacob Wallenberg i hans egenskap av ordförande för styrgruppen i Connect Sweden. Han är även styrelseordförande i Investor AB, vice ordförande i SAS AB och i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB samt styrelseledamot i ABB Ltd och i Coca-Cola Company.

Connect Sweden är ett samverkansprojekt som arbetar för att stärka Sveriges internationella flygförbindelser. Projektet finansieras/stöds av Swedavia, Stockholm Business Region Development, Stockholm Visitors Board, Visit Sweden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Region Uppsala.

Jacob Wallenbergs huvudbudskap var att Arlanda behöver byggas ut snarast med en fjärde start- och landningsbana och på sikt med en femte bana.

Regeringen representerades av civilminister Ardalan Shekarabi (S), som talade under rubriken "Regeringens syn på Arlandaregionen som tillväxtmotor".

Han talade dock inte specifikt om Arandaregionen utan mest om att demografin sätter press på storstadsområden, om samverkan i en funktionell region, det förvaltningspolitiska målet, regeringens ambitioner, digitalisering av offentlig förvaltning, tillitsreformen och om den nationella upphandlingsstrategin.

"Arlandaregionens betydelse för hela Sverige – så säkrar vi trafikförsörjningen" var ämnet för statliga Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och för Stockholms läns landstings trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M). Trafiklandstingsrådet lanserade idén om en "Arlandaförhandling" för att få till stånd nödvändiga infrastruktursatsningar.

Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör för Stockholm Arlanda Airport, och Fredrik Jaresved, VD för Airport City Stockholm, informerade i var sitt anförande om den snabba expansionen av flygplatsen och dess omgivningar. Exempel: Sedan år 2013 har det tillkommit 14 nya interkontinentala flyglinjer.

Per Schlingmann, tidigare moderat politiker, numera rådgivare, föreläsare och författare, gav sin syn på platsens betydelse för utvecklingen.

Seminariets moderator Willy Silberstein ledde därefter två utfrågningar av vardera fyra berörda företrädare. Se deras namn under respektive foto.

Seminariet avslutades med att Jan Sturesson, rådgivare och konsult, presenterade sina framtidsinriktade slutsatser på temat "Tänk stort – Stockholm kan!".

Under seminariet visades en cirka sex minuter kort film med samma titel som seminariet: "Arlandaregionen – Navet i Skandinavien". Den finns att se på https://www.youtube.com/watch?v=3tIm8bf8uwM. Det meddelar Vallentuna kommuns kommunikationschef och seminariets arrangör Henrik Kelfve.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) var en av huvudtalarna på seminariet om Arlandaregionen den 25 november 2016.

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) föreslog en särskild "Arlandaförhandling" för att kraftsamla kring Arlandaregionens utveckling.

I den ena utfrågningen på Arlandaseminariet den 25 november medverkade från vänster kommunstyrelseordförandena (KSO) Klas Bergström (M), Knivsta, Mathias Bohman (S), Upplands Väsby, riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M) och Leif Gripestam (M), Täby. Till höger står seminariets moderator Willy Silberstein.

I den andra utfrågningen på Arlandaseminariet medverkade från vänster kommunstyrelseordförandena Parisa Liljestrand (M), Vallentuna, Marlene Burwick (S), Uppsala, Ibrahim Khalifa (S) och Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi. Till höger seminarieledaren Willy Silberstein, nu utan kavaj.

Publicerat: 30 november 2016.

 


ANNONS


 

Karolinska Universitets-
sjukhusets nya byggnad
har öppnats för patienter


VIDEO (49 sekunder). Under pressträffen den 20 november 2016 berättade Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör Melvin Samsom och den medicinska chefen för det nya sjukhuset Annika Tibell att premiärflytten av patienter in i den nya sjukhusbyggnaden hade gått som planerat. Pressträffen hölls i den blivande Barnakutens entréhall med adress Anna Steckséns gata 35 i Solna.

 

Söndagen den 20 november 2016 blev en historisk dag för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Då var det premiär för den nya stora sjukhusbyggnaden. Först att flyttas in var 20 patienter inom Tema Hjärta och Kärl.

Allt gick lugnt till på premiärdagen, som hade föregåtts av uppmärksammade avhopp och krav på senareläggning.

Efter en lång och noggrann planering togs de första vuxna patienterna från Thorax-huset emot i den nya sjukhusbyggnaden. Under flytten av patienterna samverkade patienttransportörer, vårdpersonal och ett särskilt akutteam.

Akutteamet bestod av en läkare och två sjuksköterskor samt en akutvagn, som är preparerad för om något sjukdomstillstånd plötsligt skulle tillstöta under patienttransporten i kulverten mellan de gamla och nya lokalerna.

Allt material och all medicinteknisk utrustning är nu överflyttad. Thorax-huset kommer att stängas för ombyggnad.

T-shirts i olika färger hade delats ut för att tydligt markera de olika rollerna under flyttdagen. Till exempel hade samtliga sjuksköterskor, som följde med patienterna när de flyttades, lila färg på t-shirten och supportpersonal hade grön t-shirt.

– Våra medarbetare har gjort ett gediget arbete både när det gäller förberedelser och under själva flytten. Allt gick enligt plan och det förekom inte några medicinska komplikationer i samband med flytten. När det gäller tekniken så fungerar våra kommunikations- och larmsystem väl och reservrutiner har etablerats även i den nya sjukhusbyggnaden för att säkra patientsäkerheten.

Det sa Annika Tibell, medicinsk chef för den nya sjukhusbyggnaden, i ett officiellt uttalande från Karolinska Universitetssjukhuset.

Melvin Samsom, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset, gav via sjukhusets presstjänst följande kommentar måndagen den 21 november:

– Gårdagen var en historisk dag för oss. Jag är glad över att våra patienter nu får tillgång till ett av världens mest moderna sjukhus, något som också våra studenter och forskare får nytta av. Nu fortsätter vi med att införa vår nya verksamhetsmodell med nya arbetssätt runt patienten, som underlättas av den nya sjukhusmiljön. Sammantaget är detta ett viktigt steg i resan mot vår vision "Patienten först".

Om en vecka, söndagen den 27 november, kommer delar av Astrid Lindgrens Barnsjukhus inklusive barnakutmottagningen att flytta in. Övriga verksamheter flyttar först 2018 då hela det nya sjukhuset ska vara färdigbyggt.

Lärdomar av flyttdagen den 20 november inför kommande vecka sammanfattas så här av Karolinska Universitetssjukhuset:
•  Anpassad vårdproduktion möjliggör en kontrollerad och lugn flytt.
•  Flytta utrustning tidigare i veckan.
•  Viktigt med hög bemanning i klinisk verksamhet och supportorganisation.

Inför flytten av barnsjukvård den 27 november ska speciellt följande beaktas:
•  Större flytt: Fler patienter att flytta, högre beläggningsnivå och mer utrustning.
•  Flytt av akutmottagning.
•  Viktigt med fortsatt gott samarbete i vårdnätverket.

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och uppger sig tillsammans med Karolinska Institutet leda den medicinska utvecklingen i Sverige. För dem "är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv".

Stockholms län växer med i genomsnitt 38 500 invånare varje år. För att möta framtidens vårdbehov genomför Stockholms läns landsting just nu en av de största satsningarna någonsin inom hälso- och sjukvården. En satsning på cirka 41 miljarder kronor som ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder.

Det nybyggda sjukhuset utgör huvudbyggnaden i projektet NKS (Nya Karolinska Solna) och ses till vänster på fotot. Det ingår i Karolinska Universitetssjukhuset. Den nya sjukhusbyggnaden består av fem huskroppar som är sammanlänkade. De två längst bort belägna huskropparna öppnades den 20 november 2016. De övriga tre huskropparna kommer att öppnas 2018. Till höger ses det blivande Hotell Hagaplan. Det byggs framför sjukhusbyggnaden och är placerat vid det nya torget, som heter Hagaplan. Hotellet ingår dock inte i NKS-projektet. Det kommer att vara en kombinerad hotell- och kontorsbyggnad centralt beläget i det som kallas Hagastaden. Byggnaden är 17 våningar hög med garage under mark. Det nya hotellet kommer att bli färdigställt i november 2017. Gatan mellan sjukhuset och hotellet är ny och heter Eugeniagatan. I förgrunden ses genomfartsleden Solnavägen. Fotograferat den 20 november 2016 från infarten till Karolinska Institutet (KI).

På Eugeniavägen 23 i Solna ligger huvudentrén till den nya sjukhusbyggnaden inom Karolinska Universitetssjukhuset. Fotograferat den 20 november 2016.

Här på Anna Steckséns gata 35 i Solna ligger Karolinska Universitetssjukhusets nya barnakutmottagning, som öppnar söndagen den 27 november 2016. Då flyttar Astrid Lindgrens Barnsjukhus inklusive barnakutmottagningen hit. Här inne hölls pressträffen den 20 november 2016. Gatan är uppkallad efter Anna Stecksén, som var läkare och patolog samt Sveriges första kvinnliga medicine doktor. Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning för vuxna berörs inte av flytten, utan är öppen precis som vanligt på sin vanliga adress ända till 2018.

Publicerat: 21 november 2016.

 


ANNONS


 

Naturhistoriska riksmuseet
är Sveriges största museum
och firar 100 år i Frescati

I ett hundra år har Sveriges största museum, Naturhistoriska riksmuseet, funnits på Frescativägen 40 i Stockholm. På fotot, som är taget den 10 november 2016, ser man museets stora takkupol (torn) utifrån. På det nedanstående fotot ser man samma kupol inifrån.

 

Under veckoslutet den 12–13 november 2016 firades 100-årsjubileet av Naturhistoriska riksmuseets stora byggnad på universitetsområdet Frescati i Stockholm. Då anordnades specialvisningar av tornrum och samlingar.

På de populära och snabbt utsålda visningarna "bakom kulisserna" fick besökarna se fossil och skelett i Bensalen och spritburkar med djur i Våtsalen.

Besökarna fick också beskåda herbarier med botaniska samlingar (dvs böcker med torkade och pressade växter). Bland de äldsta exemplaren finns ark från 1700-talet signerade av Carl von Linné.

Även mineral (som stenar och bergarter) och meteoriter (rymdstenar som har slagit ned på Jorden) specialvisades.

För exakt 100 år sedan, den 13 november 1916 under det pågående första världskriget, invigdes det som fortfarande är Sveriges till ytan största museum med sina 20 000 kvadratmeter. "Naturens palats" kallas byggnaden där Naturhistoriska riksmuseet (NRM) har sina samlingar, sin forskning, sina utställningar och sin biograf Cosmonova.

Naturhistoriska riksmuseets föregångare, Naturhistoriska samlingen, grundades redan i mitten på 1700-talet. Med ständigt växande samlingar har museets historia alltid präglats av trångboddhet. På 1860-talet hade museet vuxit ur de dåvarande lokalerna i Westmanska palatset vid Drottninggatan/Wallingatan nära Adolf Fredriks kyrka i Stockholm.

De ökande tomtpriserna i innerstaden gjorde att man istället letade mark utanför staden. Sedan tidigare låg Bergianska trädgården och Lantbruksakademien i Frescati-området vid Brunnsviken. Förhoppningen var att museet skulle bli knutpunkten i en ny vetenskapsstad.

Med den stora byggnaden ville arkitekten Axel Anderberg spegla vetenskapens högt uppsatta ställning. Den monumentala arkitekturen präglas av jugend och barock.

Museet bestod inte bara av utställningar utan var också en forskningsinstitution med sju självständiga avdelningar (plus Sveriges geologiska undersökning). Avdelningarna hade olika intressen, olika behov och olika publik. Efter många års diskussioner om byggnadens utformning blev resultatet två byggnader: En stor med de zoologiska och mineralogiska utställningarna och en mindre med de botaniska. Så ser det ut än idag.

Huset tog sex år att bygga. Byggnadsmaterial kom från Sverige: 713 400 tegelstenar från Helsingborg, taktegel från Sala och granit från Roslagen.

Museet har ökat från en enda dinosaurie i utställningarna 1916 (Iguanodon som fortfarande visas) till 132 modeller av utdöda djur i utställningen "Fossil och evolution" år 2016. Dessutom: Från 50 000 besökare per år 1916 till över 700 000 besökare 2016.

Museets upptäckter av miljögifter i naturen har lett till förbud som har räddat djur som havsörn, utter och säl.

Museet och dess medhjälpare på flera håll i landet har ringmärkt flyttfåglar i över 100 år. Varje år får cirka 300 000 fåglar en ring.

Naturhistoriska riksmuseet mäter pollen i luften sedan 1980-talet och gör dagliga pollenprognoser till nytta för allergiker.

År 1992 tillbyggdes museet med Cosmonova – Sveriges första IMAX- och kupolbiograf.

Den 10 december 2016 blir det Sverigepremiär på Cosmonova för "A Beautiful Planet". I filmen får man följa med till rymdstationen ISS och följa astronauterna i deras vardag. Det utlovas "storslagna bilder av vår planet som aldrig tidigare har visats".

Den stora kupolen på Naturhistoriska riksmuseets tak består av en ytterkupol och en innerkupol (till vänster). Det är innerkupolen man ser nedifrån museets entréhall. Fotograferat vid pressvisningen den 10 november 2016.

I pressvisningen den 10 november inför 100-årsfirandet den 12 och 13 november 2016 av Naturhistoriska riksmuseet i Frescati medverkade från vänster Jenny Beckman, som är författare till museiboken "Naturens Palats", Martin Testorf, som är jubileumsansvarig, och Daniela Kalthoff, som är zoolog för Bensalen. Bakom dem ses en geologisk väggkarta "redigerad vid Preussens Geol. Landesanstalt 1881–1913".

Publicerat: 13 november 2016.

 

Nu har samrådet startat
för Östlig förbindelse
dvs tunnel under Saltsjön
mellan Stockholm och Nacka

Förslag till "Alternativ sänktunnel" och "Alternativ bergtunnel" för Östlig förbindelse i Stockholm. Källa: Sverigeförhandlingen/Trafikverket.

 

Det statliga Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att bygga en östlig förbindelse som binder samman Norra länken och Södra länken för bil- och kollektivtrafik under Saltsjön mellan Stockholm och Nacka.

Trafikverket har lämnat in underlag med historik, trafik- och kapacitetsanalyser samt grova bedömningar för kostnader och tid till Sverigeförhandlingen, som är ett parallellt uppdrag som Trafikverket har fått.

Sverigeförhandlingen förhandlar på uppdrag av regeringen om infrastruktur och bostäder. Östlig förbindelse ingår i pågående förhandling.

Trafikverket genomförde 2013 en åtgärdsvalsstudie och har påbörjat arbetet med en formell planläggningsprocess. Under arbetets gång kommer Trafikverket att hålla olika former av samråd med allmänheten och intressegrupper.

Trafikverkets första omgång av samråd hålls mellan den 18 oktober och den 8 november 2016. Samråden handlar om betydande miljöpåverkan till exempel på naturreservat, kulturminnen och detaljplaner.

Under samrådsperioden önskar Trafikverket få in information om vad allmänheten känner till ytterligare i miljön som kan tänkas påverkas av en östlig förbindelse, till exempel ovanliga djur och växter, brunnar eller samlingsplatser för aktiviteter.

Mer information om Östlig förbindelse finns på webbplatsen www.trafikverket.se/ostligforbindelse.

En mängd beslut återstår innan projektet kan starta. Det beslut som finns är att utreda och projektera en östlig förbindelse. För att en byggstart ska kunna ske behövs full finansiering, en godkänd vägplan och eventuellt järnvägsplan och ett särskilt beslut om byggstart från regeringen.

En trafikled runt innerstaden har funnits med i planeringsdiskussionerna ända sedan 1928 års Generalplan för innerstaden. Östlig förbindelse, som tidigare kallades Österleden, har sedan trafiköverenskommelsen 1990 varit den östliga delen av den planerade trafikledsringen runt Stockholms innerstad.

Publicerat: 29 oktober 2016.

 


ANNONS


 

Fascinerande mix av avancerad och enkel konst på
utställningen "Förkroppsligat"


VIDEO (12 sekunder). Det vackraste konstverket på Nationalmuseum Designs utställning "Förkroppsligat" är den här textila installationen "Those who affected me" (2015) av Malin Bobeck (i mitten). Ljus och färg påverkas av beröring.

 

Den egenartade utställningen "Förkroppsligat – Pågående konsthantverk i gränslandet" visas på Nationalmuseum Design i dess temporära lokaler på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm sedan den 2 september 2016 fram till och med den 15 januari 2017.

Höstens utställning på Nationalmuseum Design rör sig i gränslandet mellan konst och konsthantverk. Den utmanar den traditionella synen på vad konsthantverk kan vara. Gemensamt för de tolv medverkande konstnärerna är intresset för kroppen och det kroppsliga.

Det finns verk som anammar det senaste inom interaktiv ljusteknik, som kräver våra kroppars beröring för att fungera, framhåller museet och fortsätter: Det finns också verk inspirerade av biohackare som lyfter transhumanismens idé om människan och kroppen som en pågående process där teknik kan utveckla och förändra människan.

I utställningen finns också en lekfullhet och interaktion med besökarna. "En mäktig orgel talar till oss genom pipor formade som människostrupar och spelar efter hur vi sätter våra fötter".

Andra verk lyfter frågor som skaver i vår samtid, enligt museet: Om hur kvinnor upplever att vara objektifierade och om feministiska strategier som motstånd. Hur psykisk smärta gestaltas i fysiska objekt som uttrycker frustration och instängda känslor. Hur cancerbehandling ger upphov till verk som berör. Det är verk i gränslandet mellan det yttre och det inre, huden och organen.

De tolv medverkande konstnärerna är Ammy Olofsson, Annika Liljedahl, Christian-Pontus Andersson, Daniela Hedman, Emma Linde, Jens Peterson-Berger, Olov Ylinenpää, Maja Michaelsdotter Eriksson, Malin Bobeck, Matilda Kästel, Märit Runsten och Per B Sundberg.

Under hösten anordnas flera aktiviteter i anslutning till utställningen "Förkroppsligat". Till exempel designsamtal, workshop och "konsthack", då hackare och biohackare utvecklar och förändrar Ammy Olofssons verk "Den omprogrammerbara kroppen" inför publik.

Under pressvisningen den 2 september presenterades utställningen "Förkroppsligat" av Nationalmuseums chef för avdelningen utställningar Per Hedström och utställningens curator Maria Perers (båda i mitten på fotot). I montern till höger visas "Flöjter", som utgörs av ett antal flöjter i porslin och stengods utformade som manliga könsorgan som man ska kunna spela musik på. Konstnären Per B Sundberg (ej närvarande under pressvisningen) är professor emeritus i glas vid Konstfack.

Jens Peterson-Berger (född 1982) ses här framför det stora verket "Glänta", som han har framställt tillsammans med Olov Ylinenpää (född 1983). Verket beskrivs som "ett skulpturalt collage av fläktar, kristaller, elektromekaniska delar, luft, smycken, kablar, orgelpipor, trä och organiska material som fjädrar och skinn. Verkets specialkomponerade melodier kan varieras i tusental efter hur man sätter ned sina fötter på plattorna i cirkeln på golvet. Fotograferat under pressvisningen hos Nationalmuseum Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm den 2 september 2016.


Publicerat: 21 september 2016.

 

"Salongsmåleri?!" visas på
Prins Eugens Waldemarsudde

Salongsmåleri på Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm: Från vänster "Messalina" av Peder Severin Krøyer 1881, "Girl in a Golden Geyser" av Miss Aniela 2015 och "Swan Lake" också av Miss Aniela 2014.

 

Prins Eugens Waldemarsudde visar "Salongsmåleri?!", som är en uppföljning av de två tidigare utställningarna "Symbolism och dekadens" och "Ljusets magi – Friluftsmåleri från sent 1800-tal".

Benämningen salongsmåleri kommer från den konst som ställdes ut på Salongen i Paris från 1800-talets mitt och också på internationella utställningar i Europa.

Verken är utförda i stora format med exakt måleriteknik och har hämtat inspiration från Bibeln, litteratur, dramatik och antik mytologi.

Den svenske konstnären Julius Kronberg, 1850–1921, ansågs av samtiden som den främsta företrädaren i Sverige för det internationella salongsmåleriet. Han representeras av 25 målningar plus skulpturer och ritningar.

Bland övriga konstnärer kan nämnas Hugo Birger, Georg Pauli, Ernst Josephson och August Malmström (med bland annat det välkända verket "Grindslanten" från 1885).

Sju kvinnliga konstnärer är representerade, till exempel Jenny Nyström och Amanda Sidwall.

Det är en imponerande samling som visas i de fem salarna. Stora yviga berättande målningar och mindre mer intima genremålningar samsas i lokalerna.

Ibland känns motiven gammeldags och förlegade. Man får associationer till kitsch och hötorgskonst.

I utställningen ingår också den engelska konstnären Miss Anielas (Natalie Dybisz, född 1986) fotografiska verk ur serien Surreal Fashion från 2011 och framåt. De är fascinerande pendanger till salongsmåleriets bildverk: Surrealistiska modefotografier tagna i nybarock- och nyrokokomiljöer.

Miss Aniela är influerad av konstnärer som Jean-Baptiste Greuze och George Stubbs. I verket Storm Door ser man tydligt influenser från den svenske målaren Marcus Larson.

Vid pressvisningen den 15 september berättade museichefen Karin Sidén om utställningen. Professor Tomas Björk talade om Julius Kronberg med anledning av sin monografi "Julius Kronberg – måleriets triumfator".

Verken är inlån från flera museer, institutioner och privatpersoner. Kuratorer för utställningen är Anna Meister och Karin Sidén.

En rikt illustrerad katalog med informativa texter är framtagen. Utställningen pågår den 17 september 2016–22 januari 2017.

Text och foto: Helena Lindskog.
Publicerat: 19 september 2016.

 


ANNONS


 

Rivstart med kvalmatch till
VM i fotboll för landslagets
nya förbundskapten


VIDEO (59 sekunder). Janne Andersson gjorde sitt första officiella framträdande som förbundskapten på Svenska Fotbollförbundets presskonferens den 23 augusti 2016 på Friends Arena i Solna. Då presenterade han sina 18 medarbetare i ledarstaben och sina 23 spelare i den första VM-kvaltruppen. I videon ses även Svenska Fotbollförbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand, som höll ett inledande anförande på presskonferensen.

 

Det svenska herrlandslagets nya förbundskapten Janne Andersson har nu presenterat sin trupp till VM-kvalmatchen mot Holland på Friends Arena tisdagen den 6 september 2016 med start klockan 20.45. Presentationen skedde på Svenska Fotbollförbundets presskonferens tisdagen den 23 augusti klockan 14 i Friends Arenas mediacenter.

Janne Andersson och hans assisterande förbundskapten Peter Wettergren har i sommar inventerat det svenska spelarutbudet. De kom fram till att ett 70-tal spelare har potential att medverka i landslaget under de kommande två åren.

– Sedan har vi bearbetat det och tittat på det ur olika aspekter och kommit fram till det här, sa Janne Andersson och presenterade sin första spelartrupp som består av 23 spelare.

Utöver de spelare som har aviserat sina avsked till landslaget (Zlatan Ibrahimovic, Kim Källström, Andreas Isaksson m fl) är det bara en spelare som Janne Andersson tvingas avvara på grund av skada. Det är Martin Olsson, som har problem med ena låret och därför inte är tillgänglig för matchen mot Holland.

Ny lagkapten efter Zlatan Ibrahimovic är försvarspelaren Andreas Granqvist. Han är den spelare i den nya truppen som har deltagit i flest A-lagslandskamper – 55 stycken.

Så här ser Svenska Fotbollförbundets landslagstrupp ut inför den första VM-kvalmatchen den 6 september: 23 spelare varav endast tre kommer direkt från ett svenskt lag. Truppen präglas mer av defensiv än offensiv: Tre målvakter, åtta försvarare, åtta mittfältare och fyra anfallare.

 

Landslagstruppen samlas på måndag den 29 augusti. Janne Andersson har valt att inte lägga in någon träningsmatch före matchen mot Holland tisdagen därpå.

– Med match förlorar man tre dagar: Dagen före, matchdagen och dagen efter. Den här gången har vi valt att prioritera att få tiden att träna tillsammans.

Janne Andersson, född 1962, efterträdde Erik Hamrén som herrlandslagets förbundskapten efter sommarens EM-slutspel i Frankrike.

Janne Anderssons långa tränarkarriär omfattar bland annat Halmstads BK 1990–1992 (andretränare), Laholms FK 1993–1999 (huvudtränare), Halmstads BK 2000–2003 (andretränare), Halmstads BK 2004–2009 (huvudtränare), Örgryte IS 2010 (huvudtränare) och IFK Norrköping 2011–2016 (manager).

Utbildning: Idrottspedagoglinjen vid högskolan i Halmstad 1984–1986 och Proutbildning 2008–2009.

Janne Anderssons meriter består främst av SM-guld som tränare för IFK Norrköping 2015, Årets tränare i Sverige 2015, Årets tränare i Sverige 2004, Stora silver med Halmstads BK 2004 och SM-guld med Halmstads BK (assisterande) 2000.

Kvalet till fotbolls-VM i Ryssland den 8 juni–8 juli 2018 inleds för Europas del i september 2016. Sverige spelar i grupp A. Den består av Luxemburg, Vitryssland, Bulgarien, Sverige, Frankrike och Holland.

Den tidigare förbundskaptenen Lars Lagerbäck (på fotot) har utsetts till rådgivare i Janne Anderssons landslagsledning och deltog i presskonferensen den 23 augusti. Efter drygt fem år som hyllad och närmast geniförklarad förbundskapten för Island återvänder därmed den 68-årige Lars Lagerbäck till svensk fotboll och till landslaget. Han ledde under 1990-talet svenska U- och B-landslag innan han 1998 blev assisterande förbundskapten till Tommy Söderberg. Åren 2000–2004 hade de delat ledarskap för A-landslaget. Därefter och fram till och med 2009 hade Lars Lagerbäck huvudansvaret med Roland Andersson som assisterande förbundskapten. År 2010 ledde han Nigeria i VM innan han 2011 tog uppdraget som förbundskapten för Island, en post han höll fram till och med årets EM-slutspel i Frankrike, framgår det av Svenska Fotbollförbundets webbplats.


Publicerat: 24 augusti 2016.

 


ANNONS


 

Regalskeppet Vasa hålls ihop
med nya bultar från Sandvik
och har blivit fem ton lättare


VIDEO (94 sekunder). Efter fem års samarbete mellan kulturliv och näringsliv har nu hälften av skeppet Vasas drygt 5 000 rostiga bultar bytts ut och ersatts med specialkonstruerade höglegerade bultar från Sandvik. Arbetet har noggrant utvärderats och resultatet är glädjande, enligt museet: Tack vare Sandviks bultar har Vasa blivit både stabiltare och fem ton lättare. På videon från pressvisningen ombord på Vasaskeppet den 1 juni 2016 visar en timmerman slutfasen av ett tidskrävande och omständligt byte av en gammal rostig bult mot en ny avancerad bult. Att byta bultarna är en process som pågår under flera år.

 

Hälften av bultarna som sedan 1960-talet har suttit i regalskeppet Vasa har nu bytts ut mot specialkonstruerade höglegerade stålbultar från den svenska verkstadskoncernen Sandvik. Tack vare detta har Vasa blivit både lättare och stabilare. Vikten har minskat med ungefär fem ton.

När Vasa bärgades 1961 hade nitarna, som ursprungligen höll ihop skeppet, rostat bort. Nya bultar sattes in där nitarna tidigare hade suttit. Men nu på 2000-talet har även dessa bultar börjat rosta, vilket orsakar problem.

– Att ersätta bultarna är nödvändigt för att skeppet ska klara sig i framtiden. Rosten försvagar bultarna och kan orsaka kemiska reaktioner i skeppets skrov, sa Vasamuseets chef Lisa Månsson på pressträffen den 1 juni 2016. Hon tillträdde som museichef i höstas. Dessförinnan var hon utställnings- och programchef på Sveriges största science center, Tom Tits Experiment i Södertälje.

Det är ett svårt och slitigt jobb, men nu har timmermännen på Vasamuseet bytt hälften av skeppets över 5 000 bultar.

– Det är ett ovanligt roligt och givande samarbete mellan en svensk statlig museimyndighet och ett världsomspännande högteknologiskt industriföretag som har berikat våra respektive verksamheter på många olika sätt. Det sa Leif Grundberg, som är överintendent på Statens maritima museer.

Vasamuseet ingår i myndigheten Statens maritima museer tillsammans med Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona.

Samarbetet mellan Vasamuseet och Sandvik inleddes 2011. Tillsammans har de utvecklat lösningen med specialkonstruerade och höglegerade bultar som ersätter de gamla 1960-talsbultarna samt testat dem på skeppet.

Under 2013 gjordes en noggrann utvärdering för att mäta rörelser, tryck och påverkan på skeppet. Efter året av mätningar kunde man konstatera att de nya bultarna med råge levde upp till förväntningarna. Tack vare bultarnas unika konstruktion och material har skeppet blivit mer stabilt och fem ton lättare. Fem ton motsvarar vikten av fullvuxen afrikansk elefant, fick vi veta.

Som ett tecken på ett framgångsrikt samarbete överräckte därför Vasamuseet under en ceremoni den 1 juni 2016 en "elefantplakett" med symbolisk bult och elefant till Petra Einarsson, VD för Sandvik Materials Technology. Det är det affärsområde inom Sandvik som levererar den nya bultlösningen.

– Vi är glada att vi har kunnat göra livet något lättare för Vasa. Vi är också stolta över vårt samarbete med Vasamuseet och att vi med hjälp av vår materialexpertis har kunnat bidra till att rädda en av våra viktigaste nationalklenoder, sa Petra Einarsson.

För den som är specialintresserad kan nämnas att de nya bultarna är tillverkade i Sandvik SAF 2707 HD™ och Sandvik SAF 2507™. Dessa används annars till de mest krävande miljöerna inom olje- och gasindustrin.

Bultarna är en kombination av avancerade duplexa rostfria stål och har dubbla egenskaper: Dels en mycket hög beständighet mot korrosion, dels en exceptionell styrka som kan stödja vikten av Vasas 900 ton tunga skrov.

– Bultarnas konstruktion har även fördelen att det går att justera vilket tryck de sitter fast med, så de går att anpassa efter skeppets rörelser. När alla bultar är bytta kommer det att dröja minst 150 år innan nästa bultbyte. Det sa Jan Haraldsson, som är chef för utveckling av produkter och processer inom området stål för skärande bearbetning på Sandvik.

Vasamuseet överräckte den 1 juni 2016 en symbolisk "elefantplakett" till Sandvik som tack för de fem ton som skeppet hittills har minskat i vikt till följd av byte av bultar. Från vänster ses Lisa Månsson, chef för Vasamuseet, Leif Grundberg, överintendent för Statens maritima museer, Jan Haraldsson, chef för utveckling av produkter och processer inom området stål för skärande bearbetning på Sandvik Materials Technology, samt Petra Einarsson, VD för Sandvik Materials Technology.

 

Wikipedia sammanfattar på ett utmärkt sätt regalskeppets historia så här:

Vasa, eller Wasa, är ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa söndagen den 10 augusti 1628.

Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det.

År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén, tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma Vasas exakta position. Efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes Vasa över vattenytan den 24 april 1961. Händelsen följdes av stora folkmassor och direktsändes i dåtidens svartvita TV

Sedan 1990 är fartyget en del av den permanenta utställningen i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Fram till 1988 förvarades fartyget i en tillfällig byggnad som kallades Wasavarvet och som fungerade som kombinerad konserveringslokal och tillfälligt museum.

Vasa är som vrak unikt välbevarad och är det enda 1600-talsskeppet i världen som har bärgats i så gott som komplett skick. Vasa har blivit en av Sveriges populäraste sevärdheter.

Långa köer ringlar sig fram till det mycket populära Vasamuseet, som ligger på Galärvarvsvägen 14 på Djurgården i Stockholm. Det senaste året, 2015, var ett rekordår beträffande antalet besök. Drygt 1,3 miljoner besökare tog sig till Vasamuseet under förra året. En ökning med 7,5 procent jämfört med året innan. Rekordåret märks dessutom i flera kategorier: Skolklasserna har blivit fler och den lokala publiken har ökat under lågsäsongen. Men framförallt är det kryssningsfartygen som har bidragit till ökningen med resenärer från inte minst USA, Indien och Kina.

Regalskeppet Vasa kantrade och sjönk i det som numera kallas Vasadjupet mellan Beckholmen och Södermalm under sin kilometerkorta jungfrufärd i Stockholm den 10 augusti 1628. Efter 333 år på Saltsjöns 32 meter djupa botten bärgades det väldiga krigsskeppet 1961. Nuförtiden är Vasa "världens enda bevarade 1600-talsskepp" och Vasamuseet det mest besökta museet i Skandinavien. Skeppet är 69 meter långt och nästan 12 meter brett. Kraftkällan utgjordes av 10 segel fördelade på tre master. Besättningen kunde bestå av 145 sjömän och 300 soldater. Bestyckningen: 58 kanoner i flera storlekar. På fotot ses museets stora skeppshall med en ständig ström av besökare. Fotograferat i samband med pressträffen den 1 juni 2016.

Eftersom Vasaskeppet är mycket känsligt krävs speciella skäl för att få gå ombord på museifartyget. Vid pressvisningen den 1 juni 2016 fanns därför speciella mattor (se förgrunden) som journalisterna och fotograferna var tillsagda att gå på. Personal som arbetar med renoveringen av skeppet använder bowlingskor med mjuka sulor för att inte skada däcksplankorna. Så här ser det således ut inne i regalskeppet Vasa 388 år efter förlisningen 1628.

Publicerat: 6 juni 2016.

 


ANNONS